Hotet mot golfbanan kan omvända förnekaren Trump - Fler pipelines eller mer solceller? Presidentvalet i USA kan sägas vara ett ödesval för klimatet - och Parisavtalet skulle kunna vara i fara. Men kanske tyder byggarbeten vid Donald Trumps idylliska golfbana i irländska Doonbeg på att hopp finns.
"Åh, ni kommer att tycka så mycket om mig … Ni kommer att tycka mycket om Donald Trump. "
Så inledde den republikanske presidentkandidaten ett anförande inför tusentalet gas- och oljearbetare i Pittsburgh häromveckan. Han utlovade lyfta restriktioner, effektivare tillståndsprocesser och fler pipelines - samt att som president bli energiindustrins allierade.
Och nej, det är inte den förnybara energin han syftar på. Donald Trump har gjort sig känd för att inte tro på klimatförändringar orsakade av människan och har lovat att USA ska lämna Parisavtalet om han kommer till makten.
Citaten han har kläckt ur sig är vid det här laget åtskilliga. Utspel om att klimatförändringarna är en bluff och att eftersom det är kallt och snöar i New York så behöver vi den globala uppvärmningen, är bara ett par av exemplen.
Nu är han dock inte unik i sitt parti. Faktum är att han i huvudsak har både republikanska politiker och väljare med sig.
- Trump är bara toppen av isberget i den klimatvetenskapsförnekelse som finns bland många tongivande republikaner och konservativa kristna tankesmedjor, säger Mikael Karlsson, forskare på KTH.
En majoritet av Republikanernas presidentkandidater som slogs med Trump tror inte på klimatförändringarna. Och enligt tidningen Environment Magazine, som låtit Gallup undersöka amerikanernas inställning till klimatfrågan, anser 75 procent av Demokraternas väljare att effekterna av ett förändrat klimat redan är här, att jämföra med 41 procent av de republikanska anhängarna.
Enligt Linnér finns dock ett sätt för Donald Trump att undkomma väntan.
- Han skulle kunna låta USA dra sig ur klimatkonventionen. I så fall lämnar man också avtalet automatiskt när utträdet träder i kraft efter ett år. Men det vore anmärkningsvärt. Ett annat alternativ han har är att inte uppfylla åtagandena nationellt.
Vilka konsekvenserna skulle bli om USA lämnade Parisavtalet är svåra att överblicka. Det lokala arbetet på stads- och delstatsnivå skulle sannolikt fortsätta som vanligt, men internationellt skulle landet inte längre kunna vara samma pådrivande kraft.
- Symboliskt skulle effekten bli märkbar. Det skulle bli svårare att få andra länder att skala upp sina åtaganden. Motivationen skulle inte längre vara lika stor om den näst största utsläpparen är emot avtalet, säger Björn-Ola Linnér.
Mikael Karlsson påminner om att även George W Bush var klimatförnekare till en början, men att han efter ett antal år vid makten var tvungen att vända.
- Han kröp till korset och vidtog till slut en del åtgärder. Klimatfrågan berör allt från säkerhetspolitik till flyktingfrågan. Trumps allmänna ovilja till internationellt samarbete tror jag kan vara minst lika hämmande för klimatarbetet som hans klimatpolitik.
Hur bra skulle då Hillary Clinton vara i kampen för att mota den globala uppvärmningen?
Även här råder viss osäkerhet. Hon har fått beröm för sin klimatplan som kallats ambitiös, med mål som övertrumfar Barack Obamas.
Även den senaste debatten mellan Clinton och Trump kan ge en fingervisning om hur stort klimatintresset faktiskt är. Sammantaget ägnade de frågan 1 minut och 22 sekunder. Att jämföra med valet år 2000 då Al Gore kandiderade och tillsammans med George W Bush kom upp i 14 minuter och 3 sekunder.
I takt med att uppvärmningen fortgår blir tecknen på ett förändrat klimat allt synligare och USA är knappast något undantag. Det senaste året har rubrikerna rört allt från kraftiga översvämningar och extrem torka till klimatflyktingar och rädslan att havsnivåhöjningen redan påverkar husförsäljningen i Miami.
Med andra ord: Verkligheten kommer ikapp också den mest inbitne förnekare som lär få problem att värja sig mot fakta.
Det gäller även Donald Trump.
På den lyxiga golfanläggningen norr om irländska Doonbeg som han förvärvade för ett par år sedan går gästerna sina 18 hål med storslagen utsikt mot Atlantens vattenmassor.
Men även här stiger havet. Och åtminstone Trumps medarbetare tycks inse att idyllen kan vara hotad. I maj i år avslöjade Politico att hans bolag ansökt om att få bygga en mur mot Atlanten.
Syftet?
Att skydda en av golfbanorna från "den globala uppvärmningen och dess effekter".