Inger har väntat i 1,5 år på besked om sjukersättning - Väntetiden för den som vill överklaga myndighetsbeslut har ökat kraftigt de senaste åren. Orsaken är framför allt att migrationsärendena blivit betydligt fler. En av dem som hamnat i kläm är 61-åriga Inger Bertilsdotter, som väntat i snart ett och ett halvt år på besked om sin överklagan om sjukersättning.
- Det är otroligt jobbigt, säger hon.
Beskedet kom sommaren 2015. Fem tumörer i bröstet och åtta i armhålan. Nu har cancern lämnat Inger Bertilsdotters kropp, men striden mot sjukdomen satte sina spår. Lederna värker och händerna fungerar inte som förut.
När det var dags att återgå till jobbet ansåg arbetsgivaren att de inte kunde erbjuda något arbete efter hennes behov, så hon sades upp från tjänsten som vårdplaneringssjuksköterska.
Hon har försökt hitta ett arbete som hon kan klara trots smärtan. Hittills har hon inte fått napp. Därför ansökte Inger Bertilsdotter hösten 2016 om sjukersättning för att få en inkomst.
Två månader senare kom avslaget från Försäkringskassan. Hon överklagade beslutet, som sedan april förra året ligger hos Förvaltningsrätten i Uppsala.
Inger Bertilsdotter säger att det är jobbigt att vänta på beslut på överklagandet. Det är förstås fullt möjligt att förvaltningsrätten kommer att gå på Försäkringskassans linje, men avsaknaden av besked gör det svårt att planera för framtiden.
- Jag måste göra någonting snart, sälja min bil förmodligen. Jag måste antagligen göra mig av med min bostadsrätt. Så det är jättejobbigt att vänta, otroligt jobbigt.
Inger Bertilsdotter är inte ensam om att vänta på besked från landets förvaltningsdomstolar. De senaste åren har de så kallade omloppstiderna - tiden mellan ett måls registreringsdatum och dess beslutsdatum - ökat kraftigt, enligt statistik som SvD tagit del av.
På två år har antalet personer som väntat längre än ett år på beslut i socialförsäkringsmål vid förvaltningsrätterna ökat från 185 till 1 303. Den största orsaken är flyktingsituationen 2015.
Merparten av personerna som nekas asyl av Migrationsverket överklagar sitt beslut till migrationsdomstolarna, som sköts av förvaltningsrätterna. Eftersom rekordmånga personer sökte asyl i Sverige 2015 har antalet migrationsmål vid förvaltningsdomstolarna nästan fyrfaldigats mellan 2016 och 2018.
Den ökade målinströmningen har gjort att även migrationsmålens omloppstider ökat kraftigt.
Helena von Braun, lagman på Domstolsverket med inriktning på migrationsmål, säger att situationen är negativ på flera sätt.
- Det blir dyrare för samhället om personer ska sitta och vänta på besked om de får stanna eller inte. För att inte tala om den humanitära kostnaden. Jag kan inte föreställa mig hur det är att bara vänta och vänta, säger hon.
Läget är långsamt på väg att förbättras. I år har domstolarna för första gången på länge lyckats minska ärendebalanserna, alltså avgjort fler mål än vad som kommit in. Men det kommer att ta tid att nå tidigare års omloppstider.
- Det finns så många ärenden så de här stora balanserna kommer att ligga kvar också 2019 och 2020, säger Helena von Braun.
Ni måste ha vetat redan 2015 att migrationsmålen skulle öka kraftigt. Förberedde ni er tillräckligt på dagens situation?
- Personalstyrkan har ökat kraftigt så vi har ju verkligen rustat upp mer än någonsin. Problemet är framförallt att vi har våra fullmaktsanställningar för domarna som i princip innebär livstidstjänster. Vi kan inte rekrytera ett stort antal domare som sedan inte har några mål.
Även antalet socialförsäkringsmål - alltså bland annat sjukersättning och sjukpenning - har ökat kraftigt de senaste åren. I dag ligger totalt 12 000 sådana mål hos förvaltningsdomstolarna, vilket är nästan dubbelt så många jämfört med 2015.
Ökningen beror troligen på att Försäkringskassan skärpt sina riktlinjer och nu avslår fler ansökningar än tidigare. Andelen avslag i sjukersättningsärenden ökade från 58 procent till 79 procent mellan 2015 och 2017.
Inger Bertilsdotter tycker att situationen är olycklig. Att domstolarna inte kunnat hantera ökningen av migrationsmålen med samma omloppstider som förut kan få negativa konsekvenser, menar hon.
- Det kan upplevas som man ställer en grupps behov mot en annans.