Italiensk brittiska Malta ska visa EU vägen - - Vad är det som händer? undrar journalistveteranen och Maltabon Saviour Balzan i ett möte med nedresta EU-korrespondenter i Valletta.
Malta brukar rikta blicken mot London och Rom för att få politisk vägledning. Men nu skuggas sikten av tankegångar som åtminstone Balzan inte alls känner igen.
- Beppo Grillo brukade vara min favoritkomiker på tv. Nu skäms jag över vad han säger, säger Balzan om den italienske populistpolitikerns allt mer hätska syn på flyktingar och migranter.
- Och även om vi är anglofiler så chockas vi av nyheterna från Storbritannien, konstaterar han om britternas nej till fortsatt medlemskap i EU.
Att Malta är ordförandeland i EU just under en tid när brexit och migration får hela unionen att darra är symptomatiskt - och kanske också praktiskt.
På fredag möts ländernas stats- och regeringschefer i Valletta för att diskutera vart unionen ska ta vägen, inför det 60-årsjubileum av Romfördraget som väntar i vår.
- Vi har verkligen haft tur att den här svåra rollen hamnat på Malta. Få förstår bättre italienarna, våra värdar i Rom, och få förstår bättre britterna, som vi snart ska skiljas ifrån, sade EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk när Maltas ordförandeskap invigdes för ett par veckor sedan.
Och han drog sig inte från att gå ännu längre.
- Malta är också en symbol för vår kulturella identitet. Vi har alla våra rötter i Medelhavet, i Grekland och Rom och kristendomen, som föddes där kulturerna möttes, sade Tusk.
Malta använder sig också av kulturen och historien rent ekonomiskt.
- Vi är ett kristet och europeiskt land, men med ett semitiskt arv. Arabvärlden känner sig bekväm med att göra affärer med Malta. Många företag som vill arbeta i Nordafrika kommer till Malta, berättar finansminister Edward Scicluna inne på börsen i Valletta.
Att ön gärna också erbjuder utländska företag väldigt förmånliga villkor slår han däremot ifrån sig.
- Vi tiger inte om att vi har ett konkurrenskraftigt skattesystem. Men att stämpla Malta som skatteparadis är orättvist. Vi har inget att gömma, hävdar Scicluna med emfas.
Maltas socialdemokratiska regering är starkt EU-vänlig och oroas stort över växande skepsis i andra medlemsländer. Premiärminister Joseph Muscat konstaterar att många traditionella S-väljare flyttat över till invandringsfientliga populistpartier.
- De känner att socialdemokraterna lägger för mycket vikt vid att vara politiskt korrekta och vara ett parti för minoriteter och att de tappat kontakten med arbetarklassen. Men det är inte utlänningarnas fel - det beror på den politik som förts. När ekonomin fungerar klagar inte folk på utlänningarna, säger Muscat på en pressträff i Valletta, där han talar sig varm för en bättre fördelningspolitik.
- Folk tycker att de jobbar mer, men tjänar mindre. De känner att det är de som får betala priset för deras arbetsgivares konkurrenskraft. Jag är ingen anhängare av överreglering och regeringsingripanden, men jag gillar jämlikhet, säger Muscat.
Någon universallösning som ordnar alla problem kan han emellertid inte erbjuda.
- Vi har släppt loss den privata sektorns potential och skapat en tidigare aldrig skådad tillväxt i vår ekonomi. Vi har en historiskt låg arbetslöshet - men samtidigt stirrar vi oss inte blinda på statistiken. Vi har höjt pensionerna. Det här är saker som är lättare att göra i ett litet land - men de går att göra, säger Muscat.
Att Malta har dragit fördel av EU-medlemskapet syns tydligt i landskapet. Vägar och infrastruktur har upprustats rejält med hjälp av EU-pengar. Samtidigt pågår samma samhällsförändring som runt om i världen.
På nordön Gozo konstaterar restaurangägaren Rikardu Zammit att ingen i familjen kommer att överta hans fåruppfödning när han väl tröttnar. Barnen lockas mer av nöjesdistriktet Paceville vid huvudstaden.
- De vill inte stiga upp så tidigt på morgonen, skrattar Zammit.
EU:s stats- och regeringschefer samlas på fredag den 3 februari för ett informellt endagstoppmöte i ordförandelandet Maltas huvudstad Valletta.
Mötet kom till stånd som ett led i de funderingar om EU:s framtid som medlemsländerna utöver Storbritannien drog igång efter det brittiska folkomröstningsbeslutet i fjol somras om att lämna EU.
Från början var det tänkt att endast de 27 länder som tänker stanna kvar i EU skulle mötas, men sedan agendan utökats med en diskussion om flykting- och migrationsfrågor har även Storbritanniens premiärminister Theresa May bjudits in.
Malta - bestående av huvudön Malta, den något mindre Gozo och miniön Comino - har cirka 450 000 invånare och är till ytan något mindre än Orust. Därmed är landet EU:s minsta, sett till både folkmängd och area.
Historiskt har ön dominerats av allt från fenicier och romare till araber och korsfarare. Ön är starkt katolsk och har exempelvis EU:s i särklass hårdaste abortlagstiftning.
Invånarna talar i första hand maltesiska, som är ett semitiskt språk med rötterna i den arabiska som utvecklades i området under den muslimska expansionen runt Medelhavet från 700-talet och framåt. På senare tid har språket även fått starka inslag från italienska och engelska. Så gott som samtliga malteser talar även engelska, som en följd av den långa tiden som brittisk koloni.
Malta blev självständigt 1964 och medlem i EU 2004. Premiärminister är Joseph Muscat (född 1974) som leder en av EU:s ytterst få rent socialdemokratiska regeringar.