Kallade aldrig till krismöte trots Säpos varningar - SvD AVSLÖJAR | Vid minst två tillfällen larmade Säkerhetspolisen förre statssekreteraren Ann Linde om att Transportstyrelsen var på väg att riskera hemlig information i sin it-upphandling. Trots att Linde var högst ansvarig för krishanteringen inom regeringskansliet så sammankallade hon aldrig några möten om situationen, visar SvD:s granskning.
En generaldirektör, två ministrar och en statssekreterare har hittills avgått på grund av it-skandalen på Transportstyrelsen. Men den som ansvarade för krishanteringen i regeringskansliet när den hotande säkerhetsläckan uppdagades var Ann Linde, som då var statssekreterare åt inrikesminister Anders Ygeman.
I dag är hon EU- och handelsminister.
Det var också Ann Linde som Säkerhetspolisen först varnade, strax efter att Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågren fattat beslut om att göra avsteg från flera lagar som ska skydda känsliga uppgifter.
Redan i september 2015 fick Linde, enligt hennes egen utsago, information från Säpo om att "vissa uppgifter ur körkortsregistret kunde hamna i orätta händer för att Transportstyrelsen skulle göra en outsourcing". Till TT har hon uppgett att hon "blev orolig och höll sig informerad".
Två månader senare fick hon en ännu skarpare varningssignal från Säpo, som nu ville stoppa outsourcingen, antingen helt eller delvis. SvD har tagit del av den hemligstämplade skrivelsen "Rekommendationer om omedelbara säkerhetsskyddade åtgärder" som skickades från Säpo till Transportstyrelsen, daterad den 25 november 2015.
Men inget av det här fick Ann Linde att agera i frågan - och den 18 december 2015 tar IBM över IT-driften på myndigheten.
Som inrikesministerns statssekreterare på justitiedepartementet var det Lindes uppgift att leda krishanteringen i regeringskansliet, och vid behov sammankalla gruppen för strategisk samordning (GSS), som består av statssekreterare vid berörda departement, liksom krishanteringsrådet, som samlar rikspolischefen, Säpochefen, ÖB och ett antal centrala myndighetschefer vid allvarliga händelser.
Linde har när som helst kunnat sammankalla dessa organ, hon har också haft mandat att adjungera vem hon vill till mötena.
Till sin hjälp har Linde dessutom haft ett krishanteringskansli med omvärldsbevakning dygnet runt och syfte att tidigt uppmärksamma och hantera potentiella kriser.
SvD har begärt ut alla handlingar hos GSS, krishanteringsrådet och kriskansliet som rör Transportstyrelsen. Resultatet: det finns inga spår av att Ann Linde skulle ha aktiverat någon av dessa krisfunktioner i regeringskansliet. Inte ett enda krismöte om Transportstyrelsen finns dokumenterad mellan 2014 och 2017, visar SvD:s granskning.
GGS sammankallades den 9 september 2015, samtidigt som Linde först fick information från Säpo, men då för att diskutera den akuta flyktingsituationen. Samma sak med krishanteringsrådet, som sammanträdde den 27 november - två dagar efter att Säpo formulerat sin varning till Transportstyrelsen. Även det mötet handlade om hanteringen av den stora flyktingströmmen.
Enligt uppgifter till SvD har GSS sammankallats ett 50-tal gånger sedan 2014 och behandlat allt från skogsbränder till terrordåd. Medan frågan om Transportstyrelsen aldrig funnits på dagordningen.
Ann Linde har har avböjt att ställa upp på en intervju, men svarar så här på uppgifterna i en skriftlig kommentar:
Varför kallades inte GSS in?
"De berörda myndigheterna agerade redan och höll oss informerade. Regeringskansliet hanterade frågan inom ramen för ordinarie strukturer. "
Varför kallades inte krishanteringsrådet in?
"Krishanteringsrådet är en samverkan mellan en rad myndigheter, där de flesta inte var direkt berörda av denna fråga. "
Det är långt ifrån första gången som krishanteringen i regeringskansliet inte fungerat som den ska.
Efter tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004 fick regeringen Persson (S) hård KU-kritik för sin hantering av krisen. En statlig utredning som leddes av dåvarande hovrättspresident Johan Hirschfeldt konstaterade att krishanteringen präglats av passivitet.
Katastrofkommissionen pekade ut flera allvarliga brister i regeringskansliet: man hade uppfattat krisen sent, hade svårt att samla information och samarbeta mellan myndigheter. Det fanns flera oklarheter om vem som styrde krishanteringen och inga protokoll fördes vid sammanträden.
Överste Bo Pellnäs, som var en av ledamöterna i Katastrofkommissionen, pekar på liknande brister i regeringskansliets hantering av säkerhetsläckan på Transportstyrelsen.
- Det vill ju till att någon ska uppfatta det som en kris, ingen verkar ha gjort det. Man har inte haft någon insikt i vad outsourcing innebär, säger Pellnäs.
Katastrofkommissionens slutsats var att regeringskansliet saknade en organisation för att hantera allvarliga kriser. Som ett resultat skapades dagens krisorganisation med ett kriskansli och ett krishanteringsråd. Under alliansregeringen leddes arbetet av statsministerns statssekreterare.
När regeringen Löfven (S) tillträdde 2014 skrev man om instruktionen för regeringskansliet, och lade i stället ansvaret på justitie- och inrikesministerns statssekreterare.
Det vill säga på Ann Linde.
I tisdags försvarade statsminister Stefan Löfven sin EU- och handelsminister. Till tidningen Dagens industri sa han att Linde inte bär något ansvar för att det dröjde ett och halvt år innan information om IT-skandalen på Transportstyrelsen nådde honom - i januari 2017.
- Ann Linde har sett till att departementet fungerar och att myndigheten hanterar det som ska hanteras, sa Löfven.
SvD har begärt att få del av justitiedepartementets myndighetsdialog med Säpo - som Linde ansvarade för - men fått till svar att några sådana allmänna handlingar inte existerar.
Linde har själv uppgett till TT att hon lät tjänstemän informera näringsdepartementet under hösten 2015 och försvarsdepartementet i början av 2016.
Det är statssekreteraren under inrikes- och justitieministern som ska leda krishanteringsarbetet och bedöma behov av samordning i regeringskansliet.
Statssekreteraren kan sammankalla gruppen för strategisk samordning (GGS), som består av statsekreterare i de departement vars verksamheter berör av krisen. Liksom krishanteringsrådet, som består av ett anta centrala myndighetschefer samt representanter för olika departement, som används för informationsutbyte vid allvarliga händelser.
Ett särskilt kansli för krishantering inrättades inom Regeringskansliet 2007. Syftet med kriskansliet är att "dygnet runt" följa händelser i omvärlden, utföra analyser och se vilka konsekvenser det kan få för Sverige. Kansliet ska stödja departementen med att stärka beredskap.
Källa: MSB, Regeringen. se