Klimatkampen går vidare i domstolarna - Antalet klimaträttsfall har dubblerats sedan 2005. Människor världen över startar rättsprocesser för att skynda på politikerna och i Sverige har staten behövt försvara sig i domstol. Här är de viktigaste rättsfallen.
Trenden är tydlig. Det blir allt fler fall där medborgare stämmer stater antingen för att de bryter mot konstitutionella eller medborgerliga rättigheter, eller för att de bryter mot sina egna bindande beslut att minska utsläppen av växthusgaser, såsom Parisavtalet eller EU:s klimatmål. 1997 fanns det bara ett 60-tal bindande politiska klimatbeslut i världen, tjugo år senare finns det över 1200. Antalet rättsfall har också ökat, från fyra eller fem fall per år fram till 2005, till dubbelt så många.
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Ett viktigt och uppmärksammat fall, som kan få en stor spridningseffekt, är Urgendafallet i Nederländerna. Hundratals medborgare stämde 2015 den nederländska staten för att den bröt mot det konstitutionella ansvaret att skydda sina medborgare mot klimatförändringar. Domstolen dömde till medborgarnas fördel, och staten beordrades att minska utsläppen av växthusgaser med 25 procent till 2020 (jämfört med 1990). Staten överklagade, men förlorade igen i oktober förra året. Domstolen bekräftade att den nederländska staten agerat olagligt i relation till Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Staten har återigen överklagat men Urgendafallet fungerar redan som bränsle för nya rättsfall, som pågår i detta nu.
I Tyskland har ett antal familjer, tillsammans med Greenpeace, stämt den tyska staten för att de bryter mot deras medborgerliga grundlagsskydd och mot EU:s regelverk. Själva orsaken till stämningen är att Tyskland är på väg att misslyckas med att få ned utsläppen med beslutade 40 procent till 2020, från 1990 års nivå.
Tysk grundlag ger varje medborgare rätt till god hälsa och skydd av egendom och yrkesfrihet. De som har dragit igång rättsprocessen menar att regeringens egna rapporter, som visar att Tyskland kommer att missa målet, bevisar att staten bryter mot grundlagen. Kravet är att regeringen måste kompensera för de 650 miljoner ton CO₂-ekvivalenter som man överskrider målen med sedan 2007. Detta är första rättsfallet som refererar till FN:s senaste IPCC rapport om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.
I Frankrike har fyra organisationer stämt den franska staten för att den inte agerar tillräckligt för att lösa den globala klimatkrisen. De anser att staten bryter mot den franska konstitutionen och ett antal FN-konventioner, när den inte lyckas ta klimatfrågan på tillräckligt stort allvar. En månad efter lanseringen av initiativet hade två miljoner franska medborgare skrivit under en skrivelse till stöd för stämningen. Regeringen har ställt sig avvisande till kraven. I medier porträtteras detta som århundradets rättsfall.
Sedan har vi det klassiska fallet som i dag, 25 år senare, har fått en uppföljare med omvänt resultat. 1994 stämde Greenpeace i Australien staten för att de givit Redbank Power tillstånd att bygga ett kolkraftverk. Det är det första registrerade klimaträttsfallet. Greenpeace menade att kolkraftverket skulle skada luftkvaliteten och orsaka global uppvärmning och att man därför skulle tillämpa försiktighetsprincipen. Domstolen dömde till statens fördel.
Men den 8:e februari 2019 slog bomben ner. Boende i Newcastle i Australien stämde staten i ett förtvivlat försök att stoppa bygget av en ny kolgruva, The rocky hill coal mine. Förtvivlat, eftersom inga sådana försök lyckats. Men här tog man till ett nytt vapen. De bjöd in klimatforskare, i det här fallet min nära kollega professor Will Steffen. Han redovisade klimatrisker, och att Australien måste hålla sig inom en begränsad koldioxidbudget, som kan beräknas ganska precist. Domstolen beslutade att stoppa bygget med argumentet att det bryter mot det som klimatforskningen visar är nödvändigt. Domen kommer att få stora konsekvenser långt bortom Australien.
Och det finns många fler fall. Som Juliana mot amerikanska staten, där ungdomar i USA stämt staten för att orsaka farliga koncentrationer av koldioxid i atmosfären. Eller fallet som nu pågår i Colombia där unga, mellan sju och 26 år gamla, stämt staten för brott mot deras grundlagsskyddade rättigheter till en hälsosam miljö. Eller Huarez-fallet i Tyskland och Peru, där det stora tyska energibolaget RWE stämts för dess ansvar för klimatförändringar i Peru. Fallet, som fortfarande pågår, är unikt i att det lyfter upp frågan om privata företag kan ställas till svars för att orsaka global uppvärmning.
I Indien stämde 9-åriga Ridhima Pandey staten 2017 för brott mot indisk grundlag eftersom landet fortsätter, som världens 3:e största utsläppsland, att släppa ut växthusgaser. Och klassikern som gick hela vägen upp till högsta domstolen i Nya Zeeland, där Ioane Teitiota från ön Kiribati i Stilla havet, sökte asyl i Nya Zeeland på grund av att den globala uppvärmningen håller på att göra hemön obeboelig. Teitiota förlorade, i huvudsak på grund av att FN:s flyktingkonvention från 1951 inte innehåller klimatflyktingar som kategori.
I Sverige stämde organisationen Push för tre år sedan svenska staten för att den tillät Vattenfall att sälja kolkraften i Tyskland till ett tjeckiskt bolag. Ett fall som svenska staten dock vann med den minst sagt tveksamma motiveringen att de unga medlemmarna i Push inte själva erfarit skada av regeringens beslut.
Sedan har vi stämningsansökan från våren 2018 till EU-domstolen. The people's climate case består av medborgare i samhällen som redan känner av klimatförändringarna. Det samiska ungdomsförbundet Sáminuorr deltar i initiativet att stämma EU för deras alltför låga klimatmål och oförmåga att agera.
Det är således inte bara inom politiken, ekonomin och industrin som det bubblar runt om i världen. De demokratiska samhällenas rättsliga institutioner, och dess jurister, är i allra högsta grad vakna på klimatfronten. Vetenskapen tillför extra starka bevis, framför allt nu när vi har allt bättre statistisk precision och bevisföring när det gäller konsekvenser som vattenbrist, stormar och värmeböljor. Det finns numera också siffror på hur stor del av planetens kolbudget varje land och företag är ansvarigt för.
Ungdomarnas resning, med framtiden och sanningen i ryggen, skall ses i detta ljus. Allt är sammanflätat i ett och samma sociala momentum, som rör etik och grundläggande värden, och översätts i ansvar inför lagen.
Tf