Kräver fler kameror Nytt lagförslag inte tillräckligt - Våld och hot på akutmottagningar måste kunna förhindras - därför borde det inte krävas tillstånd för att få sätta upp övervakningskameror på sjukhus. Det anser majoriteten i Stockholms läns landsting som nu efterlyser ett lagförslag som öppnar upp "betydligt mer" för kameraövervakning.
En helt ny kamerabevakningslag, med syfte att både öka möjligheterna till kamerabevakning och att stärka integritetsskyddet. Så beskrevs grunddragen när utredaren Susanne Kaevergaard lade fram sina förslag före sommaren.
Utredningen är ute på remissrunda - och Stockholms läns landsting riktar nu hård kritik mot lagförslaget.
- Utredningen är inte tillräcklig. Lagregleringar måste öppna upp betydligt mer för kameraövervakning i verksamheter som landstinget har. Så att vi kan ta ansvar för patienters, medarbetares och besökares säkerhet, säger finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) till SvD.
Utredaren ville se att dagens generella tillståndsplikt slopas för till exempel medieredaktioner och lokaler för religiöst bruk. Däremot ska tillståndskrav gälla för myndigheter för platser dit allmänheten har tillträde, som skolor och inom hälso- och sjukvården.
Landstinget tycker i stället att det skulle räcka med upplysningsplikt; en skylt som förkunnar att övervakning sker på platsen.
Kritiken mot utredningen riktar in sig på tre punkter:
• Landstinget vill ta bort tillståndsplikten för kameror för platser på sjukhus dit allmänheten har tillgång.
- Karolinska och Södertälje är exempel på sjukhus där gänguppgörelser har dragit vidare in till akutmottagningarna. Även här på Danderyds sjukhus har personalen fått ta emot verbala hot och drabbats av ordningsstörningar i stressade situationer, säger Irene Svenonius.
Södertälje sjukhus ansökte om tillstånd för 59 kameror. Länsstyrelsen gav tillstånd får 8 kameror. Efter en domstolsprövning blev antalet 12. Till Danderyds nya akutbyggnad ska ansökningar läggs fram om ett 30-tal kameror. Men sjukhuset måste kunna styrka att det är en brottsutsatt plats.
- Det borde räcka att vi som huvudman gör bedömningen av vad som krävs för att trygga säkerheten. Sjukhusen tar hand om människor i nödlägen. Kameraövervakningen borde gälla i offentliga miljöer på sjukhusen, runt akuten och i väntrum, säger Irene Svenonius.
• Landstinget vill även ta bort tillståndsplikten för kameror på ambulanser. Det skulle, anser Svenonius, göra det möjligt för bättre koordinering och styrning av insatser vid krishändelser, som exempelvis vid terrordådet den 7 april på Drottninggatan.
• Landstinget vill även ta bort myndigheters tillståndplikt för drönare:
- I augusti undantogs privatpersoner och företag från tillståndsplikt. Men man glömde myndigheterna. Vi skulle till exempel snabbt kunna skicka ut drönare med en hjärtstartare eller en adrenalinspruta till avlägsna platser, som i skärgården. Nu måste vi först söka tillstånd hos länsstyrelsen. Det kan ta veckor, säger Irene Svenonius.
Den personliga integriteten är alltid ett argument mot ökad kameraövervakning:
- Det sitter djupt i det svenska samhället. Men jag tror att vi också måste kunna vända på integriteten - vems säkerhet ska gälla? säger Irene Svenonius.
Markus Lahtinen forskar om kameraövervakning vid Lunds universitet. Han säger till SvD att länsstyrelserna i dag i vissa fall tillämpar synnerligen höga krav för att ge tillstånd.
- Men kraven varierar mellan olika länsstyrelser. Det skapar en godtycklighet. Jag vet fall där likartade ansökningar beviljats och avslagits runt om i landet, säger han.
Kravet att kunna styrka platsens utsatthet för brott är nödvändigt för alla myndigheter som söker tillstånd för kameraövervakning - men enligt Lahtinen är de kraven ibland för högt ställda.
Den nya lagen är tänkt att kunna träda i kraft i maj nästa år.
• Utredare Susanne Kaevergaard lade i juni fram betänkandet En ny kamerabevakningslag till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
• Utredaren föreslår att dagens kameraövervakningslag ersätts av en ny lag, kamerabevakningslagen, som är anpassad till kommande EU-reglering på dataskyddsområdet.
• Förslagen syftar bland annat till att det ska bli lättare att få tillstånd till kamerabevakning för brottsbekämpande ändamål.
• Bland annat förelås dagens generella tillståndsplikt slopas i vissa fall, medan tillståndskrav ska gälla för myndigheter vid exempelvis skolor, flyktingförläggningar, och hälso- och sjukvård. Detta har sedan tidigare polisen uttryckt missnöje med.
Källa: Regeringskansliet, TT.