Kritiskt läge för EUs migrationspakt - Det räcker inte, anser länderna i Sydeuropa om EU-kommissionens nya migrationspakt. Mer solidaritet krävs - trots rejält motstånd från öst.
När inrikeskommissionär Ylva Johansson i slutet av september presenterade sin nya "migrationspakt" uttrycktes hopp om att äntligen komma förbi de låsningar som i flera år omöjliggjort en moderniserad asyl- och migrationspolitik i EU.
Än så länge verkar dock inte mycket ha rört på sig.
De fyra Medelhavsländer dit merparten av alla flyktingar och migranter först kommer kräver nu mer stöd från övriga EU-medlemmar.
"Obalanserna som vi ser i förslagen om solidaritet och ansvarstagande måste hanteras. Idén med obligatoriskt omfördelande behöver vara kvar och utgöra det huvudsakliga solidaritetsverktyget", heter det i ett gemensamt brev från Spanien, Italien, Grekland och Malta.
Det obligatoriska omfördelandet fanns med i den förra EU-kommissionens asylförslag och var till för att avlasta de länder som får ta emot flest nyanlända genom att i ett krisläge skicka dem vidare till andra EU-länder.
Nej, nej, nej, säger dock en rad länder i främst Östeuropa, med Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien i spetsen.
Där oroar man sig dessutom över vad resultatet ska bli av den nya migrationspaktens tankar kring hur olika EU-länder ska få ansvar för att skicka iväg personer som fått avslag på sina asylansökningar.
- De är rädda för att ett sponsrat återförande är ett sätt att införa omfördelning bakvägen, eftersom de kommer att bli fast med migranter som inte kan skickas hem, säger en EU-diplomat till nyhetssajten Politico Europe sedan migrationspakten diskuterats av EU-ländernas ambassadörer i Bryssel i onsdags.
Det mötet tyder inte på att någon snar lösning är på gång.
- Vi är tillbaka på ruta ett, sade en annan EU-diplomat till Politico.
Förhandlingarna om migrationspakten har ytterligare försvårats av coronapandemin som omöjliggjort ministerförhandlingar på plats i Bryssel under hösten.
Medlemsländernas inrikesministrar skulle ha samlats nästa fredag, den 4 december, för att försöka enas om åtminstone delar av pakten. Nu har det mötet i stället flyttats till den 14 december.
Här är de viktigaste delarna i EU-kommissionens förslag till ny migrationspolitik:
* Snabbare gränshantering, med id-, hälso- och säkerhetskontroller inom fem dagar, varpå personer från länder som sällan har asylskäl förs till en uppsnabbad process med asylbeslut inom tolv veckor.
* Utvidgade regler för att föra över asylsökande från ankomstlandet till länder de har koppling till, exempelvis via syskon, tidigare studier eller arbete.
* Obligatoriskt deltagande för alla medlemsländer vid krislägen, antingen genom att ta emot asylsökande som anlänt till ett hårt pressat EU-land eller att hjälpa till med hemsändande av personer som inte fått rätt att stanna i EU.
* Ökat fokus på hemsändande genom tillsättande av en särskild EU-koordinator och en expertgrupp.
* Oberoende övervakning för att undvika att flyende trycks tillbaka utan att ha fått sin sak prövad. Dessutom förbud mot kriminalisering av frivilliga hjälpinsatser, exempelvis till havs.