Kuppförsök kan ha raserat EUs flyktingpolitik - Dagens EU-toppmöte i Bryssel skulle ha handlat om Brexit och terrorism. Nu blir det i mycket ett krismöte om Turkiet i stället, tillsammans med USA:s utrikesminister John Kerry. Kuppförsöket kan ha raserat EU:s flyktingpolitik.
- Det finns frågor som ställs. Jo, det handlar dels om tillit och även om misstänksamhet. Det stämmer, sa Frankrikes utrikesminister Jean-Marc Ayrault igår till fransk tv. Diskussionen gällde konsekvenserna av kuppförsöket i Turkiet och dess följder.
De närmaste tre månaderna ska EU och Turkiet finslipa avtalet om flyktinghanteringen med Turkiet. I utbyte mot att Turkiet fortsätter att vara en gigantisk flyktingförläggning (drygt 2,5 miljoner syriska flyktingar) vid EU:s tröskel så vill president Erdogan att européerna avskaffar visumtvång för hans medborgare. EU vill också att Turkiet ger bättre garantier för yttrandefrihet och rättsäkerhet.
Situationen kan beskrivas ganska enkelt. Det är som ett gammalt gift par som bråkar om resvägen - ta till höger eller i ta till vänster? - i en bil som kör i 150 kilometer i timmen mot en bergvägg.
Det är ett understatement att Turkiet med 8000 frihetsberövande på några timmar, samtidigt som man sparkar och fängslar domare i tusental, är vidare lyhörda mot EU:s önskemål.
Turkiet är en allierad i Nato och en viktig start- och landningsbana för flygraider mot terrorsekten Islamiska statens fästen i Syrien och i Irak. Flygbasen i Incirlik har precis öppnat efter att ha varit paralyserad av kuppmakare och regeringstrogna trupper som kom för att arrestera dem. Liknande stridigheter blossade upp på en annan bas i Konya. Men framför allt så är hela Turkiets militärledning mitt uppe i en häxjakt och utrensningsfas som lär fortgå långt in i augusti. Generalerna har annat att göra än att titta på kartor över Syrien.
Ett par dagar efter terrordådet i Nice och när bombningarna av IS ska intensifieras så är det en dålig timing.
Inget tyder på att president Erdogan kommer att bry sig mycket om EU:s motkrav för att sy ihop ett stabilt flyktingavtal. Han har helt andra saker att ta itu med hemmaplan. Samtidigt så finns det i Turkiet en utbredd och genuin generositet i frågan om flyktingomhändertagandet.
- Det kostar oss ekonomiskt. Men vad ska vi göra? Vi är muslimer och de är våra medmänniskor. Det är klart att vi måste ta emot dem, förklarade Istanbulbon Enes Abdullah för Expressen igår. En inställning som återfinns överallt i samtalen.
I förra veckan lovade Turkiet att de skulle öppna för medborgarskap för stora delar av den nya befolkningen som sedan fem år sökt skydd från kriget i grannlandet.
Men det handlar om turkisk inrikespolitik. Relationen till EU är en helt annan femma. Turkiets regering tänker inte lugna sig i häxjakten - oavsett vad utrikesministrarna i Bryssel än säger idag. Dessutom är den ivrigt påhejad av stora delar av befolkningen.
- Gå och arbeta på dagen! På kvällen: fortsätt att vaka på gator och torg, ropade premiärminister Binali Yildirim på det sommakvala Taksimtorget i Istanbul igår kväll.
Tusentals medborgare svarade med nationalsången, att dansa och ropa Gud är stor.