Låt tingsrätterna ta migrationsmål - Migrationsdomstolarna meddelar att de, som en konsekvens såväl av den stora inströmningen av asylsökande hösten/vintern 2015 och innehållet i den nya asyllagen som trädde i kraft den 20 juli, kommer att kraftigt behöva utöka sin personal de kommande två åren. Detta enligt Domstolsverket, som räknar med att målen till migrationsdomstolarna kommer att bli betydligt fler än det dubbla: från att de under 2015 var 21000, kommer det troligen att röra sig om över 50000 mål under 2017.
Att antalet överklaganden ökar så kraftigt har förstås samband med att så många människor sökte asyl i Sverige i slutet av förra året. De som får avslag på sina asylansökningar överklagar så gott som regelmässigt negativa beslut. Det nya nu blir att förutom överklaganden gällande avslag kommer med stor sannolikhet också många att försöka få sin asylstatus ändrad.
Efter att den nya asyllagen trädde i kraft den 20 juli får den som beviljas status som alternativt skyddsbehövande tillfälligt uppehållstillstånd i 13 månader. Den som får flyktingstatusförklaring ges ett treårigt tillfälligt tillstånd. För den som har uppehållstillstånd i 13 månader blir det i praktiken omöjligt att hämta hit sin familj. För den med treårigt, tillfälligt tillstånd är chansen till familjeåterförening i Sverige lite större. Det finns därmed anledning att tro att den som beviljats 13 månaders tillstånd kommer att överklaga i hopp om att migrationsdomstolen ska ändra Migrationsverkets beslutet och bevilja flyktingstatus.
Nu aviserar migrationsdomstolarna att de ämnar dubblera sin personal under de kommande två åren.
När Justitiedepartementet den 22 april i år bad 35 instanser - bland dem kammarrätterna, förvaltningsrätterna och Migrationsverket - att inkomma med synpunkter på promemorian Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål ville man få förslag på lösningar på de problem som det ökande antalet migrationsmål i domstol kommer att medföra. Bland remissvaren fanns ett kreativt och som det verkar fullt genomförbart förslag. Ett förslag som gör att migrationsdomstolarna inte behöver fördubbla sin personal, vilket skulle kunna riskera att utarma tingsrätterna eftersom det skulle innebära att migrationsdomstolarna lockade över deras personal.
Lagman Lars-Gunnar Lundh vid Norrköpings tingsrätt, som för övrigt var överdirektör vid Migrationsverket under åren 2004 - 2007, presenterade en kreativt nytänkt lösning. Han menar att eftersom det skett en rejäl minskning av antalet mål i tingsrätterna på några år - cirka 13000 färre 2015 jämfört med 2012 - finns det hos dessa kapacitet att ta sig an en stor del av de asylmål som nu kommer att tillkomma. Han föreslår att regering och riksdag beslutar att dessa mål under en begränsad period ska handläggas av landets tingsrätter vid sidan av migrationsdomstolarna. I remissvaret framhålls att kapacitet i form av lokaler, domare och handläggare redan finns vid de 48 tingsrätterna och om arbetsbördan fördelas på dem blir det ungefär 400 migrationsmål per domstol och år, en inte alltför betungande ökning för de flesta tingsrätter. Då återstår kring 10000 fler mål än 2015 för migrationsdomstolarna att hantera nästa år.
Någon information från regeringen om hur den tänker sig att tiotusentals flera överklaganden ska hanteras sedan den tagit del av remissvaren har ännu inte redovisats. Man kan hoppas att förslaget om att tingsrätterna hanterar en del av målen noga övervägs. Det låter som ett klokt förslag.
Merit Wager är förläggare och fri skribent.
merit. wager@comhem. se