- En fick vikariat i Kalmar och sedan var det fjorton kvar. Ju fortare de blir färre på kursen desto bättre, men för de flesta är det en lång väg att gå innan svenskan är bra nog för att de ska kunna återuppta sitt yrke.
Läkarna, varav de flesta är från Syrien, går en specialkurs på Folkuniversitetet. Skåneavdelningen för Sveriges äldre läkare hjälper till med språk och medicinsk kunskap. Gruppen träffas regelbundet på Livets museum.
- Vi pratar bland annat om skillnaden mellan svensk och utländsk sjukvård. Sjuksköterskorna i Sverige har högre kompetens. Utomlands är det vanligt att allmänläkare och distriktsläkare fungerar mer som en remissinstans till specialister, säger Birgitta Castor, pensionerad läkare.
Läkarna har redan fördel av att kunna latinska namn på kroppsdelar och sjukdomar, men det går inte att säga "appendicitis" till en svensk patient som lättare förstår blindtarmsinflammation.
- De måste vänja sig vid dialekter också. Även där kan vi vara till hjälp, säger Birgitta Castor.
Vid varje träff anordnas rollspel där pensionerade svenska läkare agerar patienter som läkarna får lyssna på och fråga sig fram till rätt diagnos.
Mohammad Marouf Hamesh och Ahmad Al Haj Taha är båda kirurger från Syrien.
- Det är en chans att börja livet och yrkeslivet igen. Vi vill ge tillbaka, säger Ahmad Al Haj Taha.
De är fast beslutna att stanna i sina yrken.
- Jag kan inte jobba med annat. Det är kirurg jag är, säger Mohammad Marouf Hamesh.
- Ibland tappar man modet men man måste jobba. Man kan inte sitta hemma, och vi har jobbat så vi vet vad det betyder att kämpa och tjäna pengar, säger Ahmad Al Haj Taha.
Många på kursen har familj kvar i Syrien och tankarna går ofta till de anhöriga, men de använder också studierna som ett sätt att komma ur grubblerier.
- Svenskan är svår, mycket svårare än engelska. Jag måste studera mycket, säger Shahed Haj Ibrahim som jobbat som psykolog i Latakia i Syrien.
Hans Bendz har arbetat som psykiatriker och är med på samtalsträffarna.
- Det är viktigt att de så snabbt som möjligt kommer in i det svenska språket för att kunna gå vidare.
Själv observerade han under 70-talet hos flyktingar från Sydamerika att några får svåra problem.
- För den som invandrat motvilligt så kan det finnas ett motstånd mot att lära sig språket. Det är en faktor man måste räkna med, säger Hans Bendz.
Sedan är det dags för rollspel.
Vilken åkomma ska du fejka?
- Jag tänkte först schizofreni men det får nog bli något med ryggen kanske, säger Hans Bendz.