M Löfven fuskar bort covid 19 i säkerhetsrådet - Statsminister Stefan Löfvens säkerhetspolitiska råd ska diskutera komplexa hot mot samhället, men har bara tagit upp spridningen av covid-19 vid två av elva tillfällen 2020. Moderaterna menar nu att regeringen "fuskat bort" rådets betydelse.
I det säkerhetspolitiska rådet träffas sedan 2014 en inre krets statsråd under ledning av statsminister Stefan Löfven. Syftet är att "regelbundet diskutera en samordnad hantering av frågor som rör Sveriges säkerhet i bred bemärkelse".
Kopplat till rådets möten är den nationella säkerhetsstrategin, där regeringen beskriver olika hot mot befolkningen. Ett exempel är smittsamma sjukdomar och virus med "en gränsöverskridande dimension" som kan ställa krav på "högisoleringsvård" och innebära störningar i samhället, alltså det som inträffat under pandemin.
Tidigare var rådets verksamhet hemlig i alla delar. Nu lämnas dagordning och deltagare ut på begäran. SvD har tagit del av tjänsteanteckningar från rådets elva möten hittills under 2020.
Vid två tillfällen har "information relaterad till covid-19" stått på dagordningen som den enda diskussionspunkten:
Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark har kritiserat rådets verksamhet vid flera tillfällen, till exempel för att rådet inte utnyttjades för att diskutera it-skandalen vid Transportstyrelsen i den berörda statsrådskretsen.
Nu ställer sig Wallmark undrande till varför coronapandemin endast stått på agendan vid två av rådets elva möten under året.
- Pandemin och covid-19 är en fråga som borde tagits upp regelbundet. När man ser ämnesvalen under perioden som sammanfaller med pandemin måste man ställa sig frågan vilken betydelse och funktion det säkerhetspolitiska rådet har. Jag menar att man har fuskat bort något som kunde vara reellt och viktigt.
De första rapporterna om virussmitta i kinesiska Wuhan kom vid årsskiftet. En månad senare klassade världshälsoorganisationen WHO coronaviruset som ett internationellt hälsonödläge.
Vid mötena den 30 mars och 6 maj där covid-19 diskuterades deltog statsminister Stefan Löfven (S), vice statsminister Isabella Lövin (MP), utrikesminister Ann Linde (S), försvarsminister Peter Hultqvist (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S). Även UD:s kabinettssekreterare Robert Rydberg och flera statssekreterare deltog, inklusive Elisabeth Bakteman som leder regeringskansliets krishantering.
Vid mötet i mars var rådet också förstärkt med FRA:s generaldirektör Björn Lyrvall och chefen för den militära säkerhets- och underrättelsetjänsten Must Lena Hallin samt tre analytiker i hemliga befattningar. Vid mötet i maj deltog Säpochefen Klas Friberg plus flera medarbetare och MSB:s generaldirektör Dan Eliasson.
I det säkerhetspolitiska rådet diskuterades under januari, februari och i början av mars i stället situationen i Persiska viken, terrorhotbedömningen i Sverige och utvecklingen i Turkiet och Syrien och risken för en förvärrad flyktingkris. Först vid årets fjärde möte kom covid-19 upp på dagordningen.
- I slutet av mars verkar vara en lite senfärdig information, då var pandemin redan här och det hade stått om det i tidningen om man säger så. Hela poängen med ett säkerhetspolitiskt råd är att det är framåtblickande och handlar om vad som kan hända runt nästa hörn, inte vad vi redan står mitt uppe i, säger Hans Wallmark.
Mellan början av juni och oktober tog rådet upp Kinafrågor, utvecklingen i Belarus och multilaterala utrikes- och säkerhetspolitiska samarbeten. När smittspridningen ökade markant igen i september diskuterade rådet hybridhot. I oktober var ämnet Belarus för andra gången och även Ryssland.
Vid ett möte i slutet av juni fanns covid-19 på dagordningen i ett annat sammanhang än smittspridningen: coronapandemins affekter på brottsutvecklingen. Då diskuterades även operation Rimfrost, polisens särskilda nationella insats mot gängkriminalitet.
SvD har ställt fem frågor om det säkerhetspolitiska rådet till statsminister Stefan Löfven: Varför covid-19 diskuterats vid så få tillfällen, varför det dröjde till i slutet av mars innan frågan togs upp, varför den försvann igen för att inte återkomma när smittspridningen avtog framemot sommaren, om regeringen underskattade risken för en andra våg och om covid-19 borde varit en stående punkt efter pandemiutbrottet.
Via pressekreteraren Mikael Lindström kommer ett allmänt hållet svar om att pandemin hanteras inom ramen för regeringskansliets krishantering:
"Krishanteringsorganisationen har hanterat samordningen av pandemin sedan dess inledning. Det säkerhetspolitiska rådet är inte en del av regeringens krishanteringsorganisation".
Däremot har pandemin ibland tagits upp av andra skäl, enligt det mejlade svaret: "Det finns även strategiska säkerhetspolitiska aspekter på pandemin. Därför har frågan även varit uppe i det säkerhetspolitiska rådet".
Enligt personer med insyn i det säkerhetspolitiska rådets verksamhet kommer det att bli fler möten innan året är slut.
- När det blir kommuniceras inte i förväg, inte heller vika frågor som kommer att tas upp då, säger en person med god inblick.
Efter tsunamikatastrofen 2004 inrättades ett särskilt kansli för krishantering i regeringskansliet och placerades då under statsministern i statsrådsberedningen.
Skälet var slutsatsen att hjälpinsatserna i samband med katastrofen hade försenats i onödan och därför skulle krishanteringen kopplas direkt till statsministern.
När Stefan Löfven tillträdde som statsminister efter valet 2014 ändrades den ordningen.
Kansliet för krishantering flyttades från statsrådsberedningen till inrikesministerns ansvarsområde i justitiedepartementet.
Samtidigt flyttades även ansvaret för krisberedskapen och det civila försvaret från försvarsministern till inrikesministern.