Magert med boreformer men radonbidraget återinförs - De heta bostadsfrågorna matchas med tuffa lägesbeskrivningar i budgeten. Återinfört radonbidrag och nya stödfunktioner är på gång, men bostadsnyheterna är få.
Det mest intressanta i regeringens budget för bostadsområdet 2018 är siffrorna om fortsatt extremt behov av fler lägenheter, samt trögheten att styra branschen mot billiga hyresrätter.
I år räknar regeringen med att byggbranschen utnyttjar bara en tredjedel av anslaget på 2,7 miljarder kronor i investeringsstöd till nya billiga hyresbostäder och studentbostäder. 1,8 miljarder blir alltså inte utnyttjat.
Regeringen räknar ändå med att branschen ska få upp ögonen för investeringsstödet, som kan sökas i projekt där hyrorna inte överskrider en viss nivå. Anslaget skruvas 2018 upp till 3,2 miljarder kronor årligen.
Svårigheten att locka byggindustrin med stöd, illustreras i budgeten av att räntabiliteten på eget kapital i byggsektorn just nu ligger på över 35 procent. "Hög lönsamhet kan vara en indikation på bristande konkurrens", skriver regeringen.
Till nya satsningar hör att regeringen vill återinföra radonstödet. Man skriver att det finns 200 000 småhus i behov av radonsanering, och öronmärker 34 miljoner kronor i nytt stöd från 2018.
Redan känt är att regeringen vill underlätta storskaligt byggande av nya tätorter nära spårtrafik, som i Segersäng och Hemfosa på Södertörn. I syfte att snabba på sådana projekt inrättas en dialogfunktion för 15 miljoner kronor, för att ge aktörerna "process- och kunskapsstöd".
Man vill också öka kunskapen och fokus på "innovativt och hållbart byggande", en ny budgetpost om 75 miljoner kronor 2018.
Regeringen aviserar också en översyn av reglerna för bostadsbidrag. I dag finns skillnader mellan boendeformer, om det är ägt eller hyrt eller ett boende i andra hand. Reglerna bör göras neutrala för att inte missgynna behövande familjer, framgår av budgeten.
På bostadsområdet är dock budgeten till stor del en lägesbeskrivning: "Trots att bostadsbyggandet är det högsta sedan början av 1990-talet når det inte upp till de 80 000 bostäder som enligt Boverkets senaste byggprognos årligen skulle behövas till 2020", heter det.
Regeringen skriver att bostadsbehovet "påverkas framför allt av befolkningsutvecklingen och hushållsbildningen" och att befolkningen i fjol växte med 144 000 personer, i år väntas öka med 124 000 personer samt 2018 med ytterligare 102 000.
Men bilden är fortfarande att svenskarna bor relativt rymligt, i snitt på 53 kvadratmeter per person. I Storstockholm är dock ytan lägre - 33 kvadratmeter per person.
"Särskilt nyanlända och asylsökande har stora problem att hitta bra bostadslösningar där inneboende eller sovplats hos släktingar eller vänner är vanligt, liksom andrahandsboende till höga hyror", skriver regeringen.
Man kommenterar också det hittillsvarande amorteringskravet: "I genomsnitt har amorteringskravet dämpat nya låntagares bolån i förhållande till deras inkomster med nästan nio procent".
Värt att notera är att det redan sänkta rotavdraget leder till sjunkande intresse. Bara 11 miljarder delades ut 2016, att jämföra med 19 miljarder i rotstöd 2015.