Många miljoner går förlorade när unga sparkas ut - Samhället har mycket att förlora, när vi först har satsat många miljoner kronor, och sedan kastar ut ungdomar ur Sverige. Vi behöver fler ungdomar som är beredda att satsa på oglamorösa yrken, skriver Lena Månsson, tidigare gymnasielärare.
Den nya gymnasielagen, som skulle stärka ensamkommande flyktingars möjlighet att få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, riskerar att bli ett slag i tomma luften. Ungdomarna hinner fylla 18 år innan de får sina beslut eller blir uppskrivna i ålder och räknas därmed som vuxna. Då gäller helt andra regler. Att asylprövningen utgår från den ålder de ensamkommande hade vid ankomsten och inte vid beslutstillfället, är fullständigt bakvänt. Sverige går miste om det vi verkligen behöver - ung arbetskraft som är villig att utbilda sig till de yrken vi har ett skriande behov av.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Alla de investeringar som gjorts av myndigheter, de ensamkommande själva och civilsamhället i form av pengar, hårt arbete och ideella insatser går förlorade. Och ungdomarna sparkas ut till en i många fall farlig framtid.
Låt mig ta ett exempel. Inför årets gymnasieintag sökte 4 500 niondeklassare till vård- och omsorgsprogrammet. Av dem antogs 60 procent, alltså 2 700 personer. Det kan jämföras med det estetiska programmet, där cirka 7 500 sökte och 5 700 antogs (Skolverket). Med tanke på att det behövs 129 000 nya undersköterskor till och med 2022 (SKL), ser det mycket oroväckande ut.
I den sydsvenska kommun där jag tidigare arbetade som lärare, går höstterminen 2017 åtta elever på gymnasiets vård- och omsorgsprogram. Två av eleverna är svenskfödda flickor. Resten är ensamkommande flyktingpojkar, varav fem afghaner som kom hit i den stora flyktingvågen hösten 2015. Under de två år som de har varit här, har de investerat hela sin kraft i Sverige för att skapa en trygg tillvaro och för att om några få år kunna bidra till samhällsekonomin. Sverige har under samma tid investerat ungefär 1,25 miljoner kronor för boende på HVB och dagersättning (Migrationsverket). Till det kommer tre terminers skolpeng om cirka 270 000 kronor samt kostnader för god man, juridiskt ombud, socialtjänst, kurator, BUP, sjukvård och tandläkare. Sammanlagt långt över 1,5 miljon kronor per person. För att inte tala om allt ideellt arbete som lagts ner av de nätverk civilsamhället har skapat för att stötta de ensamkommande.
Säg att Sverige utvisar hälften av de 23 480 ensamkommande från Afghanistan som sökte asyl under 2015 (Migrationsverket). Det är ingen orimlig siffra. Investeringar - enbart för boende och dagersättning - på cirka 14,7 miljarder kronor lämnar landet. Utan att ge en krona tillbaka. Det hade varit bättre att snabbutbilda fler handläggare på Migrationsverket för att förkorta asylprocessen. En mänskligare process som hade kostat betydligt mindre och gett rättssäkrare avgöranden.
Inte nog med att tillämpningen av asylpolitiken när det gäller de ensamkommande ungdomarna från Afghanistan är en av de största rättsskandalerna i Sveriges historia och en katastrof för dem som drabbas. Vårt land går också miste om det humankapital som vi har investerat i. Vi behöver fler ungdomar som är beredda att satsa på oglamorösa yrken inom viktiga samhällsfunktioner. Vem ska annars ta hand om oss när vi blir gamla, köra buss eller kocka i storkök?
Klimatkollen med Jenny Stiernstedt. De viktigaste klimatnyheterna direkt i din inkorg.
Av de fem afghanska pojkarna som går på vård- och omsorgslinjen i den kommun där jag arbetade, har en fått uppehållstillstånd, en har fått negativt besked i två instanser, en har fått negativt besked i en instans och två har inte fått något beslut än. Runt om i landet väntar andra tonåriga afghaner fortfarande på besked från Migrationsverket eller högre instans. Och många av dem har just börjat på något av gymnasieskolans yrkesprogram.
Den nya gymnasielagen får inte bara bli tomma ord. Låt de ensamkommande afghanerna, som var under arton när de kom till Sverige och nu går på gymnasiet, stanna. Villkora uppehållstillståndet med att de ska fullfölja sin utbildning och komma i jobb inom en viss tid när de är klara. Det som skulle bli en bortkastad investering blir i stället en vinst för hela vårt samhälle.
tidigare lärare på gymnasiets språkintroduktionsprogram
Skolverket:
"Sökande och antagna i gymnasieskolan läsåret 2016/17"
Migrationsverket:
"Därför har så många ensamkommande afghanska barn sökt asyl i Sverige"
SKL:
"Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen"