Men för fasen! hätskt migrationsgräl i EU - Irritationen är tydlig mellan diverse huvudstäder i EU när olika syn på migrationspolitiken skapar allt större gnissel.
Resultatet kan bli ett oväntat hett EU-val i maj 2019.
Sedan flyktingkrisen blev akut hösten 2015 har EU:s stats- och regeringschefer ägnat ett stort antal ordinarie och extrainsatta möten till att försöka komma överens om synen på flyktingar och migration.
Den här veckan görs ännu ett försök då nuvarande ordförandelandet Österrike bjuder in till informellt toppmöte i Salzburg för att diskutera migration och inre säkerhet.
Någon enighet finns dock inte i sikte. Snarare tycks oenigheten bara växa och bli allt mer inflammerad.
När inrikes- och migrationsministrar samlades till en förberedande konferens i Wien i fredags var stämningen inte direkt på topp.
Ett spefullt inlägg från Italiens inrikesminister Matteo Salvini om att Luxemburg kanske är ute efter att skaffa sig nya slavar från Afrika fick luxemburgske kollegan Jean Asselborn att slänga ifrån sig sin hörsnäcka av ilska.
- Merde alors! - Men för fasen! fnös Asselborn irriterat - varpå Salvini snabbt spred en filmsnutt på händelsen via sitt twitterkonto och ifrågasatte om det inte finns vettigare ministrar i Luxemburg.
Inför veckans toppmöte varnar värdlandet Österrike för oenigheten.
- Det finns alldeles för många spänningar inom EU, mellan öst och väst och nord och syd. Vi är alla överens om att EU bara kan vara framgångsrikt om vi arbetar och agerar tillsammans, sade förbundskansler Sebastian Kurz under ett besök hos Frankrikes president Emmanuel Macron i måndags, enligt nyhetsbyrån AFP.
Kurz, från konservativa ÖVP, talar flitigt om att han vill vara en brobyggare för att få ihop de oeniga. Ett av sätten att bygga på tycks vara att stå på båda sidor samtidigt.
Inför förra veckans EU-parlamentsomröstning om att utreda läget i Ungern uppmanade han själv sina partikamrater att rösta för en utredning - medan hans vicekansler Heinz-Christian Strache i stället hyllade Ungern och dess premiärminister Viktor Orbán.
Straches parti FPÖ sitter i samma skarpt invandrings-, islam- och EU-fientliga EU-parlamentsgrupp som bland annat Matteo Salvinis Lega, franska Nationell samling (tidigare Nationella fronten) och nederländska PVV.
Deras optimism inför EU-valet i vår har stärkts rejält av att både FPÖ och Lega nu har blivit regeringspartier i sina hemländer. Uttalad huvudmotståndare är Emmanuel Macron och hans önskemål om ett allt närmare EU-samarbete.
De rejäla åsiktsskillnaderna bäddar för heta debatter inför EU-valet i vår - och kan samtidigt kanske bidra till att för första gången hittills höja valdeltagandet i ett EU-val. Senast var det bara drygt 40 procent av européerna som orkade engagera sig i unionens framtid.
- Européernas stora strid kan förändra allt. Nationernas kamp mot EU är en kamp för frihet, valtalade Nationell samlings ledare Marine Le Pen inför entusiastiska anhängare i Fréjus i söndags.
EU:s stats- och regeringschefer samlas under onsdagen och torsdagen för ett informellt toppmöte i Salzburg i Österrike.
Möten inleds med en middag på onsdagskvällen då ledarna ska diskutera migrationsläget, inklusive försöken att få ned antalet inkommande och samarbeta med länder utanför EU. Vid middagen ska dessutom Storbritanniens premiärminister Theresa May ge sin syn på läget i brexitförhandlingarna.
På torsdagsförmiddagen ligger fokus på den "inre säkerheten", inklusive ökat polisiärt och juridiskt samarbete samt en förstärkning av gränsskyddet.
Under ett avslutande lunchmöte på torsdagen ska ledarna från de 27 länder som blir kvar i EU efter Storbritanniens utträde att ha en egen genomgång av brexit-läget.
Den 23-26 maj 2019 hålls val till EU-parlamentet i de 27 länder som blir kvar i EU efter Storbritanniens utträde knappt två månader tidigare. Totalt ska 701 ledamöter, varav 21 från Sverige, väljas via valkretsar i medlemsländerna. Ledamöterna sitter i fem år och har som främsta uppdrag att parallellt med EU:s medlemsländer behandla de lagstiftningsförslag som läggs fram av EU-kommissionen. En av parlamentets första uppgifter blir dessutom att godkänna den nya kommissionsordförande som föreslås av medlemsländernas stats- och regeringschefer.
Valdeltagandet har varit stadigt lågt - och har dessutom minskat varje gång sedan det första EU-valet 1979.
Källa: EU-parlamentet.