Nerpissat, nedlagt och roligt - "Jag är 80-talist, har vi några 80-talister här?"
Kompakt tystnad.
En ansträngd harkling.
Är det kylskåpet som brummar ute i köket?
Mer tystnad.
Blötsnö faller till slask där ute på Landskronas gator. Här inne på myshänget Teatercaféet kämpar några ståuppkomiker för sina liv inför femton åskådare.
Inga tv-kändisar på scen, snöyra ute - den så fina satsningen "Oslipat" har en stilla kväll. Femton pers, alltför nyktra, i ett spann mellan 20-nånting och 70-nånting. Svårare blir inte ståuppkomik, kanske inte något jobb. Hjärnkirurgi? Nja, också till synes svårt, men de opererar på en helt sövd publik. Tre sekunder på scen inför femton ickeskrattande personer motsvarar tiden det tog för kontinentaldriften att placera den eurasiska plattan där den nu ligger. Du kan ta på varje ickerolig hundradel. Blötsnön står stilla i luften utanför fönstret.
Men så, halleluja, börjar skratten komma, tiden rör sig framåt, snöflingorna börja falla neråt igen.
Petrina Solange, 2015 utsedd till årets kvinnliga komiker, förklarar att hon kommer från en plats där det finns ungar som bara känner en sorts semester, skolans "koncentrationslägersemester". Hon är uppväxt i Degeberga, född i Angola. En kontrast hon drar till sin spets. Vintern 2015 - innan Sverige stängde dörrarna - gick hon ner till Malmö C för att försöka volontärarbeta för flyktingar. De vita volontärerna såg på henne - och pekade ut nästa tåg som skulle ta flyktingar till Stockholm.
Lejonparten av Sveriges ståuppare sliter kanske i marginalen 2017, men det är en av få kulturyttringar som kan ta dig från stad till land, från Alby till Degeberga, från förort till landsbygd, samma kväll.
Albysonen Thanos Fotas gör en grym GW Persson-andning. Han andas i micken och vi skrattar högt rakt ut. Då börjar man kunna en del om ståuppyrket. Fotas lågmälda tajming har på senare tid dragit fulla hus i huvudstaden. Till våren ska han värma upp för Kodjo Akolor. I veckan ska han träffa produktionsbolaget med Midastouchen - Anagram - i Lund.
Efteråt snackar vi i "logen".
"Du är den första journalist som approcherat mig", säger han.
Det kan ju inte stämma, men det gör det.
Hans farsa jobbade på en kvarn och brukade ta med sig mandelkubb hem, morsan jobbade på Postverket så länge det fanns. De hade lämnat den grekiska diktaturen för Sverige, och fick barn i det nya landet. De köpte aldrig nån parabol, så Thanos Fotas fick kolla på "Rederiet", precis som folk utanför Alby. Bäst gillade han "Efterlyst" för att GW Persson helt nonchalerade kostymkillen Hasse Aro. Men framförallt för att "Efterlyst" visade de enda tv-bilder han kände igen från sitt eget liv.
Norsborgs tunnelbanestation och nerpissade hissar.
Thanos Fotas förklarar att han kör både "svenneskämt" om såpor, after work och GW - och skämt som förutsätter att man exempelvis förstår sig på svensksyrianers kroppsspråk. "Det händer att jag roar mig med att bli lite Malcolm X-ig och säger så här till svennarna i publiken: 'Ok, ni fattar inte det roliga nu, men blattarna här borta fattar både såpagrejen och syriangrejen. Vem är det som lever i utanförskap nu?'".
I andra säsongen av TV4:s "Torpederna" syns han tyst och stöddig i några sekunder. Han ber mig kolla in avsnittet när det sänds, och då fatta att han står där och agerar "babben i bakgrunden" medan han tänker "Va fan gör jag här?".
Hans ståuppgrej började flyga när han upptäckte att folk lyssnade bättre och skrattade mer när han asade in en barstol, satte sig på den och sänkte tempot. "Jag gick en konstnärlig utbildning och de sa till mig att jag inte får jobb på Dramaten om jag kör sånt här förortssnack. Folk kan ge mig samma feedback när jag kör standup, men då ber jag dem dra åt helvete. Jag målar min tavla, det ska inte stå någon bakom min axel och peka".
Han har ingen aning om var allt det här ska ta vägen, om han ska bli skådis, teaterman, manusförfattare eller vad men i en utandning säger han att alltihop kokar ner till viljan att "visa att alla människor är samma skit", eller samma mix av bra och dålig skit.
Det går att påstå - med risk för att kylskåpet hörs brumma av prettotristess - att när alla snackar om integration så tillhör Thanos Fotas och Petrina Solange folket som får den att hända.
Flyktingförläggningar brinner på landsbygden, bilar brinner i förorten. På ett ställe nerpissade hissar, på det andra nedlagda busshållplatser. Medan vi skrattar på Teatercaféet fattar vi något om det gemensamma. Och utanför faller snön i drivor.