Nödvändigt att stryka en paragraf i utlänningslagen - Socialtjänsten omfattas av sträng sekretess. Det är en grundläggande förutsättning för det allmänna förtroendet för verksamheten. Förtroendet riskeras nu genom en paragraf i utlänningslagen, skriver Heike Erkers och Camilla Sköld, Akademikerförbundet SSR.
Socialtjänsten ska vara samhällets yttersta skyddsnät för trygghet och social omsorg. Det kan handla om hjälp när barn far illa, vid våld i nära relationer eller vid missbruks- eller beroendeproblematik. En förutsättning för att vi alla ska känna förtroende för att vända oss till en socialsekreterare, med egna problem eller för att uppmärksamma andras, är att vi kan vara säkra på att de uppgifter vi lämnar stannar hos socialtjänsten. Därför omfattas verksamheten av den strängaste sekretessen.
Huvudregeln är att sekretess råder och att uppgifter om enskilda endast får lämnas ut om det står klart att den enskilde eller någon närstående inte lider men. Den stränga sekretessen leder till exempel till att socialtjänsten inte är skyldig att polisanmäla brott mot barn. Om brott ska anmälas eller ej ska avgöras med barnets bästa i fokus.
Nu har gränspolisen, som har krav på sig från regeringen att förstärka arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut, begärt ut adresser till 200 personer från socialtjänsten i Malmö stad. De gör det med stöd av utlänningslagen. I17kap 1 § står det att "socialnämnden ska lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden (…) för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning". Socialtjänsten i Malmö hade adresser till 32 av de personer som fanns med på polisens lista och de adresserna lämnades ut.
Den omdiskuterade paragrafen i utlänningslagen infördes för 34 år sedan men har aldrig, så vitt vi känner till, tillämpats på detta sätt. Socialtjänstens uppdrag och verksamhet styrs av socialtjänstlagen. Ett lagstadgat krav på att lämna ut uppgifter om klienters adresser strider mot socialtjänstlagens grundläggande intentioner. Portalparagrafen slår bland annat fast att verksamheten ska bygga på respekt för människors integritet.
Att socialtjänsten kan fullfölja sitt uppdrag som samhällets yttersta skyddsnät har ett starkt allmänintresse. Om förtroendet och legitimiteten skadas så äventyras en viktig del i vårt välfärdssystem. Socialtjänsten har ett socialpolitiskt uppdrag och ska inte vara ett verktyg i migrationspolitiken eller irättsskipningen. Exemplet i Malmö stad visar på det orimliga i lagstiftningen och gör det tydligt att paragrafen i utlänningslagen måste tas bort.
Personer som har fått avslag på sin asylansökan har i dag rätt till "vård som inte kan anstå" och barn har rätt att gå i skolan. Vi menar att de också ska ha möjlighet att få stöd från socialtjänsten i akuta situationer. När socialtjänsten tvingas avslöja adresser är risken uppenbar att människor i behov av hjälp inte törs vända sig till socialtjänsten.
Vi vill inte ha ett samhälle där redan utsatta grupper inte vågar sätta sina barn i skolan, söka hjälp när de eller deras barn far illa eller söka akut vård. Och vi vill att personal i skolan och hälso- och sjukvården ska kunna fullfölja sin skyldighet att göra orosanmälningar i trygg vetskap om att uppgifter om barnet och familjen stannar hos socialtjänsten.
De dubbla budskap som lagstiftningen skickar påverkar också professionen.
Tjänstemän inom offentlig förvaltning är enligt förvaltningslagen skyldiga att följa såväl gällande lagstiftning som instruktioner från den politiska nivån. Det är en självklar och nödvändig ordning. Men här handlar det alltså om att olika lagar och dess intentioner står mot varandra. Paragrafen iutlänningslagen tvingar socialsekreterare att agera på ett sätt som går på tvärs mot socialtjänstlagens intentioner och mot den egna yrkesetiken.
Personer som fått avslag på sin asylansökan ska kunna avvisas. Det är inte det vi motsätter oss. Men det måste vara en polisiär uppgift och det måste ske med metoder som inte underminerar en så viktig välfärdsinstitution som socialtjänsten. Det är viktigt att värna gränspolisen och deras uppdrag, men vi utgår ifrån att riksdagen tycker det är lika viktigt att värna socialtjänsten och dess uppdrag. Därför måste lagparagrafen i utlänningslagen tas bort.
Vi uppmanar riksdagen och regeringen att agera skyndsamt:
• Riksdagens ledamöter: Stryk paragraf 1 i utlänningslagens kapitel 17.
• Regeringen: Gör ett tillägg i Polismyndighetens regleringsbrev där det i väntan på en lagändring klargörs att ökningen av andelen verkställda beslut inte ska verkställas genom att utlänningslagens kapitel 17 § 1 tillämpas.
Vi utgår ifrån att riksdagens ledamöter instämmer i att socialtjänstens uppdrag ska vara socialpolitiskt och inte ett migrationspolitiskt redskap.
förbundsordförande
socialpolitisk chef