Nu ökar flyktingströmmen till grekiska öarna igen - Flyktingrutten över Egeiska havet kan vara på väg att öppnas. Sedan kuppförsöket i Turkiet ökar åter flyktingantalen till Grekland. Hundratals flyktingar registreras nu på öarna.
Oron växer över att Turkiet luckrar upp överenskommelsen med EU om att stoppa flyktingströmmarna. Sedan kuppförsöket i Turkiet ses en dubblering av antalet flyktingar som tar sig till de grekiska öarna, alltså en tydlig förändring parallellt med att relationerna mellan EU och Ankara har försämrats.
- Det är verkligen inget optimalt läge att infria flyktingöverenskommelsen med EU, säger Paul Levin, chef vid Institutet för Turkietstudier.
Det rör sig visserligen om små tal jämfört med flyktingkatastrofen i fjol då dagligen ett par tusen anlände, men försommarens cirka 50 flyktingar dagligen har efter kuppförsöket i Turkiet den 15 juli stigit till det dubbla.
Senast i går, fredag, hade 261 flyktingar registrerats på ett enda dygn på de Egeiska öarna.
Överenskommelsen med Turkiet praktiskt taget stoppade flyktingströmmen när Turkiet i våras åtog sig att ta tillbaka dem som illegalt tar sig in i EU. Avtalet blev väldigt effektivt, men också mycket skört.
Totalt har strax under 500 personer skickats tillbaka från Grekland till Turkiet sedan i mars. Det har räckt för total scenväxling, men akilleshälen förblir att Turkiet ställer krav på visumfrihet från och med oktober för turkiska medborgare som reser till EU, ett villkor som undantagstillståndet med massgripanden i Turkiet gör allt svårare för EU att infria.
- Turkiet kan se skäl att pressa på. Man hyser ju över tre miljoner flyktingar. Det är en väldig ansträngning för Turkiet som leder till internt missnöje. Samtidigt saknar EU incitament att agera i till exempel visumfrågan med de stämningar som nu finns i Europa, säger Paul Levin.
På de grekiska öarna är fortfarande drygt 10 000 flyktingar kvar i flyktingläger, så kallade hot spots, för registrering och identifiering. Återtransporten till Turkiet ska ske först när de som sökt asyl i Grekland har fått sitt ärende prövat.
- Det är ju ett känsligt politiskt läge. Retoriken har stegrats efter kuppförsöket i Turkiet. Ankara uttrycker sig väldigt skarpt. Se bara på reaktionen på Margot Wallströms tweet och på kritiken mot USA för dess svala reaktioner under kuppnatten, påminner Paul Levin.
Det finns just nu rader av minerade frågor efter kuppförsöket, som att Grekland just nu handlägger åtta turkiska militärers asylansökningar.
I går rapporterades att flyktingar också räddats på Peloponnesos, halvön som bland annat vetter mot Italien dit gruppen om 67 personer troligen försökte ta sig i en träbåt. Också till ön Mykonos kom igår flyktingar, på en segelbåt där 36 togs omhand.
Sedan kuppförsöket har Grekland flaggat upp för att EU behöver en "plan B" - om flyktingöverenskommelsen havererar. En grekisk regeringstjänsteman uppger för den franska nyhetsbyrån AFP att Grekland också vill bygga nya flyktinganläggningar för att minska trycket i de ännu överfulla flyktinglägren på öarna, där tusentals besvikna människor känner sig instängda.
Frågan om flyktinguppgörelsen med Turkiet är förstås mycket het också för EU:s stora mottagarländer. Tyskland ser officiellt inget alternativ, men opinionen är emot både lättade visumregler för turkar och att ge 30 miljarder kronor till Turkiet som kompensation för att inte "vinka förbi" flyktingarna till EU.
Efter massgripandena i Turkiet gick Österrike ut med att förhandlingar om EU-medlemskap för Turkiet borde frysas. Mot det står att Turkiet, så sent som i går, fredag, i en intervju i Die Welt med sändebudet i Bryssel hävdade att Turkiet bör ha EU-medlemskap redan om sju år, 2023, alltså vid 100-årsjubileet för republiken Turkiet.
Enligt Michael Sahlin, Sveriges tidigare ambassadör i Ankara, får man räkna med att det inte blir någon visumfrihet för turkarna.
- Det kokar ner till att det blir en kris mellan Turkiet och EU senare i höst. Men Balkanrutten är ju redan stängd, så om flyktingsmugglarna i Kabul ska organisera resor går det att komma till Grekland men inte längre, och det vet de redan, säger Michael Sahlin, som alltså tonar ner risken för lika stora flyktingströmmar som i fjol.
Uppgörelsen mellan EU och Turkiet innebär att alla flyktingar tas tillbaka till Turkiet, men att för varje flykting som är syrier, får Turkiet under mer ordnade former sända en annan syrisk flykting till EU.
Värt att notera är att Europarådets generalsekreterare, Norges tidigare stats- och utrikesminister Torbjørn Jagland, i dag, lördag, skrev i turkiska Daily News att Turkiet måste förbli inom den europeiska familjen, att det behövs mer europeisk förståelse för Turkiets situation, men att utvecklingen i landet just nu är oförutsägbar.
Enligt FN kom under juli i år 25 472 flyktingar till Italien och Grekland som är de stora inkörsportarna till EU.
Det är betydligt färre än de 78 433 flyktingar som kom i juli i fjol då balkanrutten mot särskilt Tyskland och Sverige var öppen.
Antalet flyktingar till EU ligger dock på samma höga nivå som 2014.
Källa: Le Monde