Nytt parti hotar Dansk Folkeparti från höger - Länge har Dansk Folkeparti haft högerflanken i dansk politik för sig själv. Med partiet Nye Borgerliges intåg på scenen skruvas både retorik och politik ett snäpp till höger i det som kommit att bli en succéfråga i dansk politik: invandringen.
Det var en vårkväll i idylliska Snekkersten norr om Köpenhamn som dåvarande konservativa folketingskandidaten Pernille Vermund beslutade sig. Hon var på kvällspromenad med sina söner nere vid hamnen, där en grupp unga invandrarkillar de senaste kvällarna hade bråkat. Polisen var på plats och Pernille Vermund försökte förklara för sina tre söner att det var några pojkar som gjorde pojkstreck.
När hon dagen efter hörde att en av pojkarna blivit knivstucken, fick hon nog. Hon skrev en insändare där hon uppmanade föräldrar till kriminella invandrarkillar att "packa upp sin arabiska koffert" och bli en del av det danska samhället. Det blev hennes första steg som invandringskritisk debattör.
- Det som framför allt överraskade mig var hur kontroversiellt det var att säga något i detta ämne. Själv tycker jag att har man ett problem så ska man lösa det, och det gör man inte om man låter bli att prata om det, säger Pernille Vermund.
I dag, knappt tre år senare, har det engagemang som väcktes den kvällen fått henne att stifta ett eget parti, Nye borgerlige. Tillsammans med Peter Seier Christensen har hon skapat ett klassiskt högerparti på den danska politiska skalan.
Där Dansk Folkeparti lockat till sig delar av de socialdemokratiska arbetarväljarna och pensionärerna, med en kombination av generös välfärdspolitik och stark invandringskritik, vänder sig Nye borgerlige snarare till många av Pernille Vermunds grannar i det välbärgade Nordsjälland, också kallat Whiskybältet.
- Det är högerpolitik gånger två. En tuff invandringspolitik i kombination med klassisk högerideologi när det gäller fördelningspolitiken. Liten offentlig sektor, mindre välfärd, starkt EU-motstånd och tuff invandringspolitik, är det vi hittills vet om deras politik, säger Rune Stubgaard, professor i statsvetenskap vid Århus Universitet.
Ett av de argument som ska ge partiet existensberättigande, har Pernille Vermund återkommit till gång på gång: Dansk Folkeparti har blivit för mjuka på invandringspolitiken.
- De levererar inte. Partiet har banat väg för debatten om invandring, absolut, men de har också haft stort inflytande de senaste femton åren och ändå inte lyckats lösa problemet. Det är ren och skär symbolpolitik de håller på med, säger Pernille Vermund.
Hon säger sig vilja ta tag i roten till problemet genom en förändring av danska asyllagstiftningen. Konventionerna ska rivas upp och asyl ska endast sökas i närområdet, där man kan ha kontroll över vem som kommer till landet. Dessutom ska det ske stora förändringar av integrationen i Danmark. Invandrare ska försörja sig själva och man ska inte behöva möta kvinnor med slöja i offentliga institutioner som förskolor, skolor, sjukhus eller domstolar.
- Vi ska inte behöva konfronteras med islam när vi går till doktorn. Jag tycker heller inte att slöjan har någon plats bland eleverna i våra skolor, säger Pernille Vermund.
Blir inte risken att föräldrar då sätter sina barn i muslimska friskolor istället?
- Nej, för vi tycker inte att man ska få ha muslimska friskolor heller. Det strider ju mot de demokratiska värderingarna i vår danska skola, säger hon.
Partiet har redan haft problem med att partiets politiker och talespersoner avslöjats med rasistiska uttalanden och kontakter med högerextrema. Även vice partiledare Peter Seier Christensen, hamnade i blåsväder efter att ha deltagit i en Pegida-demonstration i Malmö tidigare i år.
Att Dansk Folkeparti sedan starten är kända för sina kontroversiella uttalanden är väl känt. Senast uttalade sig folketingsmedlem Kenneth Kristensen att man borde skjuta varningsskott mot de båtflyktingar som kommer över Medelhavet. Och Pernille Vermund vill inte avvisa att även Nye Borgerlige kommer att få uppmärksamhet för sina uttalanden framöver.
- Jag tycker vi fokuserar alldeles för mycket på tonen i debatten, i stället för det som är problemet, nämligen integrationspolitiken.
I mätningar under hösten har Nye Borgerlige fått allt mellan 3 och knappt 6 procent. Mätningar visar också att ungefär hälften av partiets röster kommer från Dansk Folkeparti, resten från de övriga borgerliga partierna.
Missnöjet med Dansk Folkepartis invandringspolitik är dock inte det enda som gör att det tidigare så framgångsrika partiet tappar väljare. Skandalen runt partiets toppnamn i EU-parlamentet, Morten Messerschmidt, och anklagelserna om att han och partiet missbrukat EU-medel har väckt stor uppmärksamhet.
Bland annat har två fonder där Messerschmidt var ordförande mottagit 3 miljoner danska kronor i EU-stöd för sin verksamhet, pengar som använts bland annat för Dansk Folkepartis egna partimöten. Europa-parlamentet har stängt fonderna och krävt tillbaka pengarna. Efter att länge ha varit tysta om Morten Messerschmidts ansvar, valde Dansk Folkeparti att utesluta honom ur partiledningen.
Men en sådan skandal kostar, inte minst för ett parti som alltid sagt sig stå på den lilla människans sida och kritiserat det de kallar "korruptionen" i EU-systemet.
- När man gjort undersökningar bland danskar så är det framför allt dubbelmoral som upprör dem. Då känns det ännu mer som hyckleri när en del av EU-pengarna som man misstänks ha missbrukat, använts till Morten Messerschmidts bok om femtio exempel på korruption i EU, säger professor Rune Stubager.
Skandalen verkar också ha fått omedelbar effekt i opinionen. Sedan i somras har partiet tappat en fjärdedel av väljarna och ligger numera på knappt 16 procent.
Att statsminister Lars Løkke Rasmussen i november lyckades undvika ett hotande nyval genom att bjuda in Konservative och Liberal Alliance i regeringen, tycker partiledare Pernille Vermund gynnar Nye Borgerlige på flera sätt. Först och främst för att tre partier som kompromissar aldrig är lika effektiva som ett parti som har sin fasta linje. Men också för att det nybildade partiet nu får en smula respit till nästa val:
- Vi behöver den här tiden för att nå ut till alla nya väljare.
Nye Borgerlige är ett parti som lägger sig längst till höger i det nuvarande Folketinget. Partiet grundades våren 2016 och har pendlat mellan tre och fem procent i opinionsmätningarna, det krävs 2 procent för att komma in i Folketinget.
Partiets hjärtefrågor är stram invandringspolitik, stram ekonomisk politik med slimmad offentlig sektor och få bidrag samt ett starkt EU-motstånd.
Opinionsmätningarna visar att de tar hälften av väljarna från Dansk Folkeparti och resten från de övriga borgerliga partierna.
Partiet leds av Pernille Vermund och Peter Seier Christensen.
Opinionsmätning, Epinion, november 2016 (valresultatet 2015 inom parentes):
Socialdemokraterna: 28,0 (26,3)
Venstre: 18,4 (19,5)
Dansk Folkeparti 16,6 (21,1)
Enhedslisten: 7,9 (7,8)
Liberal Alliance: 7,2 (7,5)
Alternativet: 6,4 (4,8)
Radikale Venstre: 5,1 (4,6)
Socialistisk Folkeparti: 4,4 (4,2)
Nye Borgerlige: 3,2
Konservative: 2,8 (3,4)
Chefredaktör: Fredric Karén
Vd: Gunilla Asker
Politisk chefredaktör: Tove Lifvendahl
Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Maria Rimpi
Chef SvD Nyheter: Maria Sundén Jelmini
Chef SvD Näringsliv: Daniel Kederstedt
Chef SvD Kultur: Lisa Irenius
Annonsdirektör: Pierre Bergström
Postadress Svenska Dagbladet, 105 17 Stockholm
Besök Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
Organisationsnummer 902004-3619
Telefon Kundväxel +46 8 618 02 20
Telefon Växel +46 8 13 50 00