Önnevall oroade sig inte för eventuellt straff - Önnevall och två SVT-kolleger står åtalade misstänka för människosmuggling efter att ha fört en då 15-årig syrisk flyktingpojke från Grekland till Sverige. När trion träffade pojken och två vuxna flyktingar i en lägenhet i Aten stod det klart att flyktingarna under en längre tid undersökt olika sätt att fly vidare från Grekland. Alternativ som nu återstod var att hoppa ner på ett lastbilsflak i farten.
- Jag tänkte i mitt stilla sinne, hur ska en pojke, ett barn, klara det? säger SVT-journalisten Fredrik Önnevall under rättegången i Malmö tingsrätt.
SVT-teamet erbjöd honom att få resa tillsammans med dem i stället.
- Jag dealade med mitt samvete. Hade jag samvete att säga nej till en pojke som vill följa med? Nej, det kunde jag inte, säger Önnevall.
Beslutet fattades först av Fredik Önnevall, berättar han, men han förankrade det med tolken och filmfotografen i teamet och alla resonerade likadant. Tolken berättar under rättegången att hon misstänker att de två vuxna flyktingarna uppmanat 15-åringen att fråga om han fick följa med tv-teamet. Frågan ställde dem inför ett dilemma:
- Kan man göra den här resan utan att begå en olaglig handling? Kan man göra det här utan att begå en omoralisk handling? säger hon.
SVT-medarbetarna diskuterade aldrig om handlingen kunde leda till något straff och de hävdar att pojken endast följde med som resesällskap.
- Vi kommer fram till att vi ska göra det som är inom ramen för vad som är lagligt och rimligt, det är att vara hans sällskap, säger tolken.
Åklagaren Kristina Amilon hävdar dock att teamet planerat resan och att de visste om att pojken hade falska id-handlingar. Dokumentären Fosterland skildrar resan och sekvenser ur filmen spelades upp inför den fullsatta rättssalen, men försvaret anser att den endast visar hur en person reser från Grekland till Sverige.
När Amilon förhörde Fredrik Önnevall berättade han att pojken hade en egen resebudget som täckte i stort sett alla resekostnader, förutom hyrbilen i Grekland. Men åklagaren påpekar att han uttryckt sig annorlunda i polisförhör, att pojkens pengar inte räckte till hela resan.
- Jag syftade på bilen, säger Önnevall.
Han framhåller också att 15-åringen själv bar med sig sina resehandlingar under färden.
Förra året väcktes 121 åtal om människosmuggling. Det kan jämföras med 59 åtal 2015 och 17 åtal 2014.
Så här säger lagen: "Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein döms för människosmuggling till fängelse i högst två år". Detta gäller brott av normalgraden.
Om hjälpen skett mot ersättning, utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer eller utförts under former som innebär livsfara för utlänningen klassas brottet som grovt. Då blir straffet lägst sex månaders fängelse och högst sex år.
I svensk lag står inget om humanitärt undantag, men i det bakomliggande EU-direktivet nämns att sådana undantag kan göras i praxis.
Högsta domstolen skriver i en dom från 2009 att det inte är uteslutet "att det kan förekomma fall där omständigheterna är sådana att den som hjälpt en asylsökande att komma in i landet via en inre gräns, för att vid ankomsten kunna söka asyl, inte ska anses ha begått brottslig handling" (med inre gräns menas gräns mellan EU-länder).
Källor: Åklagarmyndigheten, utlänningslagen, Högsta domstolen (B3672-07)