Oroväckande del i Pisa satsa nu på förortskolorna - Det enskilt viktigaste för skolpolitiken att fokusera på de kommande åren behöver vara att vända på utvecklingen i de allra sämsta skolorna. Det skriver Benjamin Dousa, Muf.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
I dag släpptes resultaten från Pisa-undersökningen och det finns en hel del att glädjas åt: högre resultat i läsförståelse, naturvetenskap och matematik för svenska skolelever. I ärlighetens namn finns det nog anledning att tacka den förra utbildningsministern Jan Björklund som, i förvisso för liten utsträckning, svängde om skolpolitiken från flum och förmågor till ordning och reda och kunskap. Det oroväckande är dock att ojämlikheten ökar.
Skillnaden mellan låg- och högpresterande elever blir allt större. OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher konstaterar att svenskfödda elever presterar bättre, medan utlandsfödda inte gör det. Många av dessa elever går dessutom på samma skolor, som ett resultat av bostadssegregationen. På vissa skolor, exempelvis Rinkebyskolan i Stockholm och Hjällboskolan i Göteborg, går inte ens hälften av niondeklassarna ut grundskolan med gymnasiebehörighet.
Enligt en ESO-rapport förstärks den mörka bilden av läget. Bara vartannat invandrarbarn som kommit hit efter sju års ålder klarar av att få godkänt i matematik, svenska och engelska, att jämföra mot 70 procent som klarade det år 1998. Barn och unga födda i Afrika samt ensamkommande flyktingbarn löper störst risk att inte klara skolan; endast 20-30 procent av de ensamkommande barnen klarar av att få godkänt i ämnena.
Sveriges sämsta skolor ligger i stor utsträckning i så kallade utsatta områden och präglas av stök och bråk, låga förväntningar och dåliga språkkunskaper. För att vända utvecklingen krävs reformer och riktade insatser. Moderata ungdomsförbundet ger i dag tre förslag som syftar till att göra landets förortsskolor bättre.
I borgerligheten kan man leva med skillnader människor emellan, så länge de bygger på eget slit och flit. I dag ser vi dock oroväckande tecken på att Sverige håller på att få en ny, etniskt definierad underklass, som dessutom riskerar att bli permanent eftersom skolorna i utsatta områden håller så låg kvalitet. Nästan all forskning om inkomstmobilitet och social rörlighet visar att föräldrarnas akademiska bakgrund spelar en avgörande roll för barnens akademiska förutsättningar, inkomst och bidragsberoende. Enligt en rapport från Eurofound 2017 har den sociala rörligheten minskat avsevärt i Sverige. Det enskilt viktigaste för skolpolitiken att fokusera på kommande år behöver därför vara att vända de allra sämsta skolorna. Det skulle göra Sverige mer jämlikt, förebygga brottslighet och möjliggöra klassresor.
Benjamin Dousa
förbundsordförande Muf