Ovilja att hyra ut i andra hand priserna stiger - Färska siffror från Blocket visar att hyrorna på andrahandsmarknaden fortsätter stiga. Stockholms billigaste andrahandsettor kostar i snitt 5 400 kronor och de dyraste 10 200 kronor. Samtidigt har mer än hälften av svenskarna ett extra sovrum - men viljan att hyra ut är låg.
Hyrorna stiger och utbudet mattas av. Det är trenden som kan utläsas när Blocket släpper siffrorna för hur det står till på andrahandsmarknaden under det andra kvartalet.
- I det långsiktiga perspektivet ser vi en liten ökning av utbudet över tid, men med en avmattning. Inga drastiska förändringar har heller skett, vare sig lagmässigt eller räntemässigt, som skulle gynna marknaden på sistone, säger Linnea Aguero, presschef på Blocket.
Snitthyrorna fortsätter stiga i hela landet. Stockholms billigaste andrahandsettor kostar i snitt 5 400 kronor och de dyraste 10 200 kronor. I snitt har andrahandshyran på ettor i Stockholm stigit med ungefär 500 kronor på ett år.
- De har ökat med samma tempo de senaste åren, och det finns inga tecken på att man nått en "peak", säger Linnea Aguero.
Något som kan påverka hur man mäter utbudet är det faktum att de allra flesta svenskar föredrar att hyra ut till någon de känner. Detta bekräftas i en Sifo-mätning gjord av Blocket, där ungefär hälften av de som hyrt ut i andrahand har gjort det till någon de känner. Det bekräftas även i Statskontorets rapport som släpptes den 29 juni, där tre av fyra uthyrningar uppges ske till en närstående eller bekant. I dessa fall försvinner alltså behovet av att använda plattformer som exempelvis Blocket.
Rapporten från Statskontoret avslutar ett uppdrag de fick av regeringen tidigare i år. I väntan på att bostadsbristen byggs bort ville man undersöka potentialen på den privata bostadsmarknaden. De har då enbart tittat på uthyrning av bostadsrätter, hus eller del av boende. Resultatet av rapporten visar att potentialen finns - men viljan saknas.
Av 4 000 svarande i undersökningen uppger 51 procent att de har ett eller flera sovrum över. 74 procent är däremot inte intresserade av att hyra ut, till stor del för att man inte vill ha andra människor i sitt hem.
Utredaren Åsa von Sydow på Statskontoret menar att man måste få till en kulturförändring i sättet folk tänker kring uthyrning.
- Just när det gäller uthyrning av del i boende såg vi den största potentialen. Men oviljan att släppa in folk i sitt hem är stor, säger hon.
Åsa von Sydow har dock stort hopp om att folk kommer bli mer öppna inför tanken på uthyrning.
- Många uppgav att skälet till att de hyrt ut var för att hjälpa en annan person. Nio av tio som har hyrt ut sin bostad eller del av den säger i efterhand att erfarenheten var positiv. Så möjligheterna att stimulera detta är stora, säger Åsa von Sydow.
Att tjänster som Airbnb ökar, och lyckade kommunala satsningar där privatpersoner öppnat sina hem för asylsökande, är också tecken på ett förändrat förhållningssätt menar von Sydow, även om dessa faktorer inte ingår i rapporten.
Som en konkret åtgärd föreslår Statskontoret att Boverket ska få i uppdrag att starta en informationskampanj som "ska få folk att se mer positivt på andrahandsuthyrning. "
Andra förslag för att stimulera marknaden är att privatbostadsuthyrning blir skattefri under tio år om för de som bygger en uthyrningsdel, och att informationen om vilka regler som gäller blir tydligare och lättare att hitta. Även Blockets Sifo visar att skattelättnader är ett stort incitament för att förmå folk att hyra ut. I kombination med begränsningar av hyresvärdens veto och friare hyressättning skulle ungefär var sjunde bostad kunna bli tillgänglig enligt Blockets uppskattning.
Men det kan ta tid innan Statskontorets förslag till åtgärder sätts i verket.
- Vi föreslår en rad åtgärder av olika karaktär. Vissa kan regeringen sätta igång med relativt fort, exempelvis förtydligande av information. Andra förslag måste utredas, vilket kan ta några år. Men huvudsaken är att en åtgärd inte löser problemet, utan flera måste samverka, säger von Sydow.