Papperslös skattade för 400 000 kronor om året - Maria jobbade och betalade skatt i flera år trots att hon var papperslös. Arbetsgivarna kontrollerade aldrig om hon hade arbetstillstånd. De nöjde sig med samordningsnumret som Maria fick innan hennes asylansökan avslogs.
Snart 50-åriga Maria, som egentligen heter någonting annat, kom till Sverige 2003 och sökte asyl. Hon fick avslag och stannade i Sverige som papperslös.
- För att försörja mig och mina barn tog jag städjobb. Jag städade överallt. Hemma hos folk, på skolor, fritids och på kontor. Det var väldigt dåligt betalt, 50 kronor i timmen ibland, säger hon.
Flera år senare sökte hon asyl på nytt och beviljades då arbetstillstånd och ett samordningsnummer. Det gav henne möjligheten att arbeta medan hennes asylansökan behandlades. Även denna gång fick Maria avslag och arbetstillståndet drogs in. Hon blev papperslös igen. Men hon fortsatte arbeta och betala skatt.
- Med samordningsnumret fick jag bättre betalt. Arbetsgivarna visste inte att jag var papperslös och betalade enligt reglerna. Men jag var rädd för att bli upptäckt. Jag var mycket rädd för polisen, säger hon.
Maria berättar om ett tillfälle när polisen stoppade henne i tunnelbanan och begärde legitimation. Då tog hon fram kortet som hon fått av Migrationsverket när hon var asylsökande. Polisen påpekade att kortet inte var giltigt. Maria var iskall och sa åt dem att ringa Migrationsverket och kontrollera. De lät henne gå.
Det var många år sen, det hade aldrig gått i dag, konstaterar hon.
Maria arbetade från sex på morgonen till åtta på kvällen varje dag, även på helgerna. Hon tjänade cirka 400 000 kronor om året på sina städjobb, pengar som hon skattade för. Samtidigt var hon papperslös.
- Det var väldigt viktigt att inte bli sjuk, säger hon och berättar att varje kontakt med myndigheter i Sverige innebar en risk.