Politikernas dubbla budskap måste få ett slut. - Statsminister Stefan Löfven (S) är frustrerad. Orsaken till frustrationen är att den misstänkte för terrordådet på Drottninggatan i Stockholm i fredags inte hade utvisats ur landet trots att han var efterlyst sedan över en månad efter att ha fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.
"Om man får avslag ska man åka hem", sade Löfven efter sitt tal på söndagen vid den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg.
Fast när det gäller den nu gripne, en 39-årig uzbek, är det långt ifrån säkert att han hade kunnat utvisas ens om polisen lyckats hitta honom. Sverige tvångsutvisar i princip inte människor till Uzbekistan, en diktatur där tortyr används mot de egna medborgarna.
Vilket Stefan Löfven bör vara medveten om.
Statsministern bör också vara medveten om de dubbla signaler inte minst hans eget parti sänt och sänder när det gäller personer som stannar kvar i Sverige trots avslag, så kallade papperslösa.
I socialdemokratiskt styrda Malmö gäller sedan januari 2014 att de som befinner sig i Sverige utan tillstånd, exempelvis efter att ha fått ett utvisningsbeslut, ska "behandlas på samma sätt som andra personer som vistas i kommunen och söker stöd från socialtjänsten". Barn ska "i alla avseenden behandlas som om de vore bosatta i Malmö stad" och har rätt till försörjningsstöd och bostad. "Vi visar att vi tar barnkonventionen på allvar", förklarade Malmös kommunalråd Carina Nilsson (S) när beslutet togs.
I många fall har det inte funnits någon anledning att gå under jorden. Fram till den 1 juni 2016, då en ny lag trädde i kraft, kunde tusentals personer som fått avslag på sin asylansökan bo kvar på Migrationsverkets anläggningar och även få ekonomiskt bistånd. Först med den stora strömmen av asylsökande hösten 2015, som ledde till att Migrationsverket behövde varje boendeplats som gick att uppbringa, blev detta system ohållbart.
År 2013, under alliansregeringen, utbröt den så kallade Revadebatten om polisens inre utlänningskontroll, som syftar till att just hitta dem som uppehåller sig illegalt i Sverige.
När polisen försökte verkställa de lagar politikerna stiftat anklagades myndigheten av framträdande politiker som Christina Höj Larsen (V) för att ägna sig åt "rasprofilering" och ren "rasism".
Löfvens egen justitieminister, Morgan Johansson (S), hörde också till kritikerkören den gången.
"Polisen klarar bara upp sjutton procent av anmälda brott. Bara fyra procent av bostadsinbrotten. Det är alldeles för lågt. Regeringen borde säga till polisen att prioritera det istället för avvisningarna", sade Johansson.
Maria Ferm, vid den tiden rätts- och migrationspolitisk talesperson för Löfvens nuvarande koalitionspartner Miljöpartiet, ville inte vara sämre.
"Vi är djupt kritiska till att regeringen väljer att prioritera fler avvisningar och har gett det i uppdrag till polisen", sade Ferm.
Det har länge talats om hur viktigt det är med ordning och reda i asylpolitiken, om att ett ja ska vara ett ja och att ett nej måste vara ett nej. Samtidigt har politikerna sänt motstridiga signaler. Detta har väckt drömmar och förhoppningar hos dem som fått avslag på sina asylansökningar om att de trots allt ska kunna stanna i Sverige.
Politikerna har genom dessa dubbla budskap bidragit till att skapa ett skuggsamhälle utanför lagen där människor utan rätt att uppehålla sig i landet kan utnyttjas för exempelvis svartarbete.
Idag finns det enligt polisen 12 000 personer som i likhet med den misstänkte terroristen är efterlysta och ska utvisas. Fram till år 2021 väntas närmare 49 000 personer - en mindre stad - avvika efter att de fått avslagsbeslut av Migrationsverket.
Socialdemokraterna och många med dem hoppas att Sverige så småningom ska kunna återgå till en generösare asylpolitik. Men om det ska vara möjligt krävs att den "ordning och reda" Löfven så ofta talar om också infinner sig.
Och det lär inte ske så länge politikerna fortsätter att säga en sak och göra en annan.