Populisterna tappar fart Många frågor är viktigare - Svagare uppgång än förväntat för Europas högerpopulister när gröna partier vinner på "Greta-effekten" och migrationen inte längre dominerar debatten. Det visar första siffror sent på söndagskvällen.
BUDAPEST Först breda leenden, sedan bryter jubel ut när de första inofficiella siffrorna från Ungern släpps sent på kvällen på regeringspartiets Fidesz valvaka i Budapest.
Till tonerna av Roxettes "Listen to Your Heart" äntrar premiärminister Viktor Orban talarstolen.
- Väljarna har gett oss ett mandat att försvara Europa och den kristliga kulturen, dundrar Orbán och lovar att samarbeta med alla krafter i Europa som vill stoppa migrationen.
Siffrorna sent på kvällen ger Fidesz ett stöd på 52 procent . Det är mer än förra valets drygt 49 procent men långt från de 60 procent som somliga i partiet drömt om.
Trots detta går Ungerns omstridde ledare Viktor Orbán ur valet med ett starkt mandat från väljarna att fortsätta sin utomlands omstridda politik.
En annan Fideszpolitiker på valvakan räknar på fingrarna: I Frankrike är Marine Le Pen nummer ett. I Österrike är Frihetspartiet nummer ett. I Storbritannien är Brexitpartiet nummer ett. Och så Ungern - där är Fidesz med avstånd största parti.
Men det är en sanning med modifikation. I Österrike har Ibiza-skandalen slagit mot FPÖ som lämnat regeringen efter avslöjanden att dåvarande partiledaren Heinz-Christian Strache förhandlat med ryska oligarker om valstöd i utbyte mot tunga affärer med staten. FPÖ backar nu med omkring 2 procentenheter.
Även Le Pens Rassemblement går inte lika starkt som förväntat och Danskt Folkeparti faller djupt. Bilden är dock splittrad. I Tyskland ökar AFD från 7 procent till nästan 11 procent. En klar framgång men sämre än i förra förbundsdagsvalet då partiet fick 12, 6 procent - och definitivt långt under de egna förhoppningarna.
Har rörelsen tappat momentum? Och vad ligger i så fall bakom?
Budapest badar i solsken denna söndag. Barnfamiljer är ute i huvudstadens lummiga parker där familjefester arrangeras. Kaféer och uteserveringar är sprängfyllda.
Bilden av en nation i fara, hotad av en våg av migranter och en klåfingrig Brysselelit som hotar landets suveränitet, rimmar illa med denna vardagsidyll.
Ändå vädjade på söndagen premiärminister Viktor Orbán till väljarna att hjälpa honom stå upp mot hotet utifrån.
- Vi behöver ert stöd för att stoppa migrationen. Gå och rösta, manade han i en video på Facebook mitt under pågående votering.
Men när SvD på eftermiddagen besökte en vallokal i sjunde distriktet i Budapest var det många som inte höll med Viktor Orbán om att migrationen är landets största problem.
- Det finns många frågor som är viktigare. Sjukvården, jobben och hyrorna, säger Varga Agnes Rozalia, som tycker att regeringspartiet Fidesz överdriver.
Trots allt, frågan finns hela tiden i bakhuvudet, säger 86-årige Josef Tözsér. Tamas Lázár, en annan väljare, tycker att det känns oroligt att resa utomlands för att det finns så många utlänningar där.
Budapest speglar dessutom andra stämningar än ute på den ungerska landsbygden och framför allt i de gränsnära städerna mot Balkan där över 400 000 flyktingar stormade landets gränser 2015.
Även Tyskland framstår som alltmer splittrat. Alternativ för Tysklands högborgar ligger i dag i östra Tyskland. I delstaterna Brandenburg och Sachsen blev AfD största parti med 22 procent respektive 30 procent.
I Tyskland visar miljöpartiets fenomenala uppgång till över 20 procent att samhällsdebatten har ändrat riktning. Klimatpolitiken har ersatt migrationen som den mest brännbara frågan. Bland de unga väljarna i Tyskland var Die Grünen/Bündnis 90 det största partiet, långt före både socialdemokrater och Angela Merkels borgerliga CDU/CSU.
En annan skiljelinje skär djupt mellan mellan det gamla Västeuropa och de postkommunistiska medlemmarna i öst med Polen och Ungern i spetsen. Mindre än 30 år efter kommunismens fall är många väljare fortfarande allergiska mot allt som luktar inblandning från en avlägsen maktcentral - på den tiden Moskva och nu i mångas ögon Bryssel.
Dessa känslor spelar både Viktor Orbán och Polens Jaroslaw Kaczynski mästerligt på. I Polen gav det utdelning på söndagen när regeringspartiet Lag och rättvisa, PIS, ökade från 32 procent till 42 procent.
Men den stor överraskningen var ändå att den så kallade Europeiska koalitionen, med förra regeringspartiet Medborgarplattformen PO och en rad vänsterpartier, fick hela 39 procent och det nya proeuropeiska Wiosna med htbq-aktivisten Robert Biedron i spetsen nästan 7 procent. Jaroslaw Kaczynski möter därmed en motståndare att räkna med i höstens parlamentsval och nästa års presidentval.
Tf