Pressade EU ledare i Bratislava sanningens minut - Britternas beslut att lämna EU blev startskottet för en lång process av självrannsakan och sökande efter en ny slags union, en som medborgarna känner förtroende för. EU:s stats- och regeringschefer träffades på fredagen i Slovakien för att tala stort och fritt om EU:s framtid.
BRATISLAVA, SLOVAKIEN. Stats- och regeringscheferna träffades i Bratislava slott, som ligger ganska exakt mitt i Europa, mellan Karpaterna och Alperna, precis intill floden Donau och med utsikt över inte bara den slovakiska huvudstaden utan också Österrike och, om vädret är fint, en bit av Ungern.
En symbolisk plats för en union som letar efter perspektiv på tillvaron och behöver förnyat självförtroende. Slottet restes på 800-talet och har under århundradena bränts ner till grunden och anfallits av både mongoliska krigare och Napoleons kanonkulor. Varje gång har slottet byggts upp igen, kulhålen har täppts till och murarna förstärkts.
Mötet mellan de 27 - alla EU-länders ledare utom Storbritanniens premiärminister Theresa May - var det första sedan britterna i en folkomröstning beslutade att lämna EU. Även i andra länder växer EU-kritiska partier, som till exempel i Frankrike och Nederländerna.
Mötesledaren, EU-rådets permanenta ordförande Donald Tusk, sade inför resan till Slovakien att man skulle göra en "brutalt ärlig" analys av EU, och ta fram en plan för hur EU-samarbetet ska fortskrida.
Den belgiska premiärministern Charles Michel kallade mötet för “sanningens minut".
EU-länderna kan grovhugget delas in i två grupper: de som vill gå vidare med en mer politiskt sammansluten union där medlemsländerna tillsammans beslutar om allt ifrån ekonomin till utrikespolitiken och försvaret, och de som vill att EU-länderna har självbestämmande över de flesta politikområden.
Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern har alla sagt att de aldrig kommer att gå med på att Bryssel tvingar dem att ta emot flyktingar, till exempel.
Frankrike och Tyskland däremot vill ta elefantkliv mot mer EU-sammanslutning och har nyligen föreslagit ett nytt EU-militärhögkvarter som ska koordinera gemensamma EU-insatser, och mer samkörda försvarsindustrier.
- Europa måste förstärka sin militära kapacitet för att sprida och försvara våra värderingar. Om USA bestämmer sig för att distansera sig så måste Europa kunna garantera sin egen säkerhet, sade den franske presidenten Francois Hollande, som filmades sida vid sida med förbundskansler Angela Merkel inne i slottskorridorerna.
För några år sedan annonserade USA att de skulle flytta både sina militärbaser i Europa och sitt försvarsstrategiska fokus österut, mot Mellanöstern och den kinesiska sjön. Samtidigt vill EU-länderna spela en större roll i världens konfliktzoner. Sammantaget så innebär detta att unionen behöver större militär kapacitet, resonerar Frankrike och Tyskland.
Andra är inte lika förtjusta i förslaget. Litauens president Dalia Grybauskaite sade att en EU-armé inte kommer på frågan och att EU inte ska duplicera försvarsalliansen Natos uppdrag.
- Alla våra arméer är redan med i Nato, sade Grybauskaite.
Men hela sex EU-länder - Sverige, Finland, Österrike, Cypern, Malta och Irland - är idag inte Nato-länder. Irlands premiärminister Enda Kenny sade i Bratislava att han skulle kräva garantier för Irlands fortsatta neutralitet.
Stefan Löfven (S) tyckte inte att EU ska ta sig an nya områden:
- Det finns en allmän oro hos befolkningen om globaliseringen. Därför är vårt budskap här i dag: Nu ska inte EU ta på sig några nya mandat och nya uppgifter (…), utan nu ska vi fokusera på vad som betyder något för människor i deras vardag: jobb, social trygghet, att vi klarar migrationsfrågan, att vi levererar mer säkerhet och kan förebygga och förhindra terrorism, sade Löfven.
En diplomat på plats meddelade - anonymt - att en punkt på mötet var kommunikation: hur ska man få ut ett positivt budskap om EU till medborgarna? Ledarna talade om större användning av sociala medier, till exempel.