Ren njutning SVTs nya drama lyser upp höstmörkret - SVT:s nya storsatsning "Vår tid är nu" är en välgjord, lagom traditionell och mycket välspelad familjehistoria. Bäst är skådespelarinsatserna, skriver SvD:s Lars Ring.
Det börjar med en kyss på Kungsgatan på själva fredsdagen den 7 maj 1945. Kökspojken Calle möter överklassflickan Nina och paret tar med sig sin förbjudna kärlek till restaurang Djurgårdskällaren - som var det hela en parafras på Strindberg, stundtals blir det väldigt "Fröken Julie"-artat. Ja, det är mer arketypiskt än så, här ska svinaherden erövra prinsessan och hela den hierarkiska värld som ett restaurangkök härbärgerar.
En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.
Den nya tv-serien "Vår tid är nu" är en riktigt maffig storsatsning, en samproduktion mellan SVT, Viaplay och Film i Väst. Producent är Susann Billberg på Jarowskij. Genren är feel-good på välkänd historisk botten, men försedd med en mängd komplikationer. Finrestaurang Djurgårdskällaren blev ett tillhåll för nazistsympatisörer under kriget och nu står man där med tomma bord. Vad kräver den nya tiden? Under stundom får man en känsla av att kökspojken Carl så småningom kommer att bli en Tore Wretman - att skeendet speglar en sådan karriär. Fast om det vet vi ingenting, vi som bara sett fem delar av serien som kommer att bestå av 20 avsnitt fördelade över två säsonger
"Vår tid är nu" är först och främst en familjehistoria med närmast norénska förtecken: en dominant mor, två bröder med helt olika karaktär, lillasystern Nina - enligt ovan - som vill modernitet och älskar jazz. Lägg till detta hela det stora restaurangköket och dess personal och deras liv och öden. Tillsammans blir det en rik väv där manusförfattarkvartetten får med det mesta: en antisemitism som dröjer sig kvar, riktiga skurkar, ensamma mödrar, en lesbisk kärleksrelation, flyktingtema, alkoholism, skandaler och oidipala bindningar.
Självklart är serien genrebunden och följer alla förväntningar som sorten bär med sig. Många av rollerna är antingen goda eller onda - men tillräckligt ofta visas att alla är inte så förutsägbara som man tror. Mamma Helga är inte bara en matriark, hon ogillar judar också - eller är hon bara svartsjuk för att favoritsonen hittat en kvinna? Köksmästaren Stickan är ett riktigt finfint och suveränt as men han kan också älska och inser att han slösat bort sitt liv. Temat fattig grabb och rik flicka är iscensatt på två plan med olika subtila nyanser.
Feel-good, men också allvar och en ofta ljuv humor. Man har lagt ner mycket jobb på lokal- och tidsfärgen även om dialogen är mer modern än dåtida. Vilket naturligtvis inte gör något. Felfinnaren kan absolut gotta sig åt en hel del verbala anakronismer men vem längtar till ett uppstyltat filmspråk som från riktiga 40-talsfilmer?
Bäst med "Vår tid är nu" är skådespelarinsatserna. Suzanne Reuter är helt magnifik som klanledarinna för familjen Löwander, kameran fångar så väl hennes alla skiftningar och nyanser. Det är suveränt spelat, en ren njutning. Rollsättningen är mycket väl utförd. Mattias Nordkvist är som gjord att spela sonen Gustaf, än dryg, än någon som med skakig hand tar ännu ett glas för att stärka sig. Alldeles utmärkt trovärdigt. Adam Lundgren - detta blir hans slutgiltiga genombrott för en bred publik - är utmärkt som lillebrodern, idealisten Peter som får lära sig vilka realiteter efterkrigstiden bär med sig. Till familjen hör väl också köksmästaren Stickan vilken spelas av Peter Dalle som ett superbt dundersvin allt mer värd att älska, inte bara för sin cynism.
Så där kan man hålla på, men faktiskt har väldigt många små roller fått distinkta detaljer. Bland dem hovmästaren Bellan som Rasmus Troedsson gör trivsamt, pilsnerfilmsartat komisk och fostermodern fru Andersson som Jill Ung skänker fin smärta. Göran Ragnerstam är perfekt som dunderskurken Ragnarsson. Med vemod kan man njuta av Björn Granath som general, den sista rollen innan han gick bort. Han sekunderas perfekt av Marika Lindström som generalskan vilken möjligen är något för begiven på Grand Marnier.
Kärleksparet då? Calle och Nina spelas av Charlie Gustafsson och Hedda Stiernstedt som kommer att erövra tv-publiken och deras hjärtan. Ett rart Romeo & Julia-par där Calles charmiga valpighet och Ninas kast mellan borgerlig yta och "sann kärlek" är exakt vad genren och lättsinnet kräver. Ty "Vår tid är nu" är en välgjord, lagom traditionell, mångfasetterad och mycket välspelad tv-följetong som kommer att lysa upp höstmörkret.