Replik från Strömbäck, Hinnfors och Bolin - Med anledning av ledarkrönikan Forskning med frågetecken (12/6), har följande replik inkommit från Jesper Strömbäck, Jonas Hinnfors och Niklas Bolin:
Tove Lifvendal menar (SvD 12/6) att vårt kapitel (i boken "Migrationen i medierna - men det får en väl inte prata om?" / Institutet för mediestudier) om hur ledarsidorna i svensk nationell press 2010-2015 har skrivit om invandring förenklar verkligheten snarare än fördjupar förståelsen av den. Att forskning uppmärksammas och utsätts för kritik är positivt och välkommet. Samtidigt är det viktigt att kritiken vilar på en saklig grund. Vi vill därför göra några klarlägganden.
Lifvendal skriver att hon frågat oss hur många artiklar totalt som föll inom beskrivningen, hur många som valdes bort i undersökningen, och hur vi valde just de 225 artiklar från SvD som ingår i undersökningen, men att hon "ej fått svar". Vi är förbryllade över denna formulering. En av oss mailade den 6/6 att vi "inte [har] tillgång till denna bruttolista nu, men om du vill kan jag ordna den via forskningsassistenten som gjort kodningen. " Påståendet att Lifvendal inte fått svar är således inte riktigt.
Lifvendal undrar över vår metod att välja ut ledarartiklar och skriver att hon "tittar på några artiklar". Själva poängen med kvantitativa innehållsanalyser är dock att inte "titta på några" lösryckta delar av den verklighet som undersöks. Istället handlar det om att systematiskt och utifrån på förväg utarbetade kodinstruktioner analysera ett visst medieinnehåll. Vårt kapitel bygger på kvantitativ innehållsanalys av samtliga ledarartiklar i de valda tidningarna som explicit använder termerna [trunkerat] invandr eller integrat. Vi har inte "tittat" på några enstaka exempel. Samtidigt påstår Lifvendal att SvD (och Expressen) "nästan aldrig använder ordet invandring". Istället diskuterar de "migration". Kommentaren är märklig då det är så, vilket Lifvendal själv nämner, att inte mindre än 225 ledarartiklar från SvD och 267 från Expressen kommer med i vår undersökning baserat på urvalskriteriet att de använder orden invandr och/eller integrat.
Lifvendal menar vidare att om vårt urval hade inkluderat artiklar som nämner "migration" hade fler artiklar kommit med i vår studie. Ja, så är det säkerligen. Vidgas urvalskriterierna fångas fler artiklar upp. Ett av vår studies huvudresultat är samtidigt att "ingenting [. . . ] stöder tankefiguren att svenska medier inte rapporterar om invandring och integration. " Vi har haft ett relativt strikt urvalskriterium och kan trots det dra denna slutsats. Hade vi vidgat kriteriet så som Lifvendal föreslår hade huvudslutsatsen blivit densamma. Svenska nationella mediers ledarsidor har inte avstått från att diskutera invandring och integration.
Slutligen berör Lifvendal viktiga frågor som handlar om huruvida en viss procentsats artiklar med kritiska perspektiv är "mycket" eller "litet"? Lifvendal efterlyser kompletterande studier om ledarsidornas hantering av andra politiska sakfrågor mot vilka invandringsartiklarna kan jämföras. Här håller vi med om att det skulle vara intressant att jämföra hur ledarsidorna skriver om invandring med hur de skriver om andra frågor. Vi vill samtidigt poängtera att fokus i vårt kapitel handlar om att jämföra hur de olika tidningarna har skrivit om invandring och vilka skillnader som finns över tid. Dessa jämförelser mellan tidningar och över tid är betydligt intressantare än de absoluta nivåerna, och våra slutsatser bygger därför på jämförelser och inte på de absoluta nivåerna.
Forskning handlar om att systematiskt studera verkligheten med transparenta kriterier. Vår studie är en av de första som systematiskt studerar hur ledarsidorna i svensk nationell press har skrivit om och gestaltat invandring. Den bidrar därmed både i sig och genom att lägga grunden för fortsatta studier - till att fördjupa kunskapen och förståelsen av verkligheten.
JESPER STRÖMBÄCK
JONAS HINNFORS
NIKLAS BOLIN
Tove Lifvendahl svarar: Nu är jag ju ingen forskare, men såvitt jag har fått lära mig är validitet och reliabilitet grundläggande kriterier när det gäller kvantitativ forskning. Vad gäller validitet behöver man bland annat diskutera 1) om den valda datainsamlingstekniken verkligen ger information om det fenomen som intresserar, 2) om en annan metod/teknik hade givit samma resultat, 3) om metodbeskrivning och bortfallsanalys är tillräckligt väl beskriven/genomtänkt. Därutöver kan man också ställa frågor om reliabilitet - exempelvis 1) om mätningen är fri från bias, 2) om det finns okontrollerade tillfälliga fel som grumlar resultaten samt 3) måttet av reproducerbarhet.
Eftersom jag tycker att flera av dessa ovan nämnda aspekter går att diskutera i den nämnda studien, mejlade jag forskarna frågor om detta den 4/6. Trots repliken ovan finner jag flera av dessa frågor ännu ej besvarade.
Hur gjordes urvalet av de 225 artiklarna? Den 6/6 mejlade Niklas Bolin och skickade listan på de 225 SvD-artiklar som analyserats med följande information: "Bifogat finner du en lista på alla SvD-artiklar som analyserats i vår studie. Detta är ett urval från alla de artiklar som man får när man söker på söksträngen [trunkerat] invandr OR integrat i Retriever Research. Bortsorterade är för det första alla artiklar som inte är ledartexter och för det andra där ämnena invandring och integration används på ett annat sätt än att handla om dessa saker i Sverige. "
I mitt mejl 4/6 frågade jag: "Hur många artiklar som föll inom beskrivningen med fotnotens förklaring, valdes bort i undersökningen?" Samma dag (4/6) svarade Jonas Hinnfors: "Vi kollar upp så snart vi kan. Dock har vi inte systematiskt fört bok på de artiklar där invandr/integr förekommer perifert på det sätt som instruktionen beskriver. Men vi ska se vad vi kan göra. "
Niklas Bolin skrev också samma dag (4/6) att: "Det går att få fram de ej kodade artiklarna genom att titta på sökresultaten i Mediearkivet och jämföra med de artiklar som finns kodade i datasetet. "
Svaret från forskarna den 4/6 på frågan om hur bortfallet ser ut var alltså att de inte har någon uppgift tillgänglig, och att jag själv kunde göra en sådan uppskattning genom att söka i mediearkiv.
Men den 6/6 skrev Niklas Bolin mycket riktigt att: "Jag har inte tillgång till denna bruttolista nu, men om du vill kan jag ordna den via forskningsassistenten som gjort kodningen. Meddela mig i så fall via mail så återkommer jag så snart som möjligt med detta. "
Här har alltså forskarna delvis rätt; jag hade fått ett svar gällande en förekommande bruttolista trots att det enligt vad som skrevs den 4/6 inte sades finnas någon systematisk bokföring på bortförda artiklar. Men mitt mejl innehöll ju faktiskt fler frågor än den om bortfallet, som ännu inte har fått svar.
Jag antar till exempel att det inte är så att 1 000 blev den magiskt exakta summan av en sortering på söksträngen [trunkerat] "invandr OR integrat" mellan åren 2010-2015, när man tagit bort icke ledarartiklar från SvD, DN, Expressen och Aftonbladet. Ett antal artiklar har sannolikt sorterats bort, och jag uttryckte intresse av att få veta mer om hur man har gjort det urvalet.
Niklas Bolin säger dessutom att ledartexter som inte handlar om invandring och integration är bortsorterade. Men de tre artiklar jag på måfå tittade på bland de 225 som av rubriken väckte frågetecken, handlar enligt min mening inte om invandring och integration. De var "Så har Stockholm blivit mer borgerligt på fyra år" (Claes Arvidsson 17/9-10), "Utan mys får man vackert finna sig i rys" (Sanna Rayman 13/3-13) och "En svensk tiger" (Per Gudmundson 8/1-15). Ordet integration eller invandring förekommer en gång i respektive text, men en lekman torde enkelt kunna se att texterna handlar om annat.
Detta lilla stickprov väcker frågor om hur sorteringen har gjorts, och därmed om urvalet