Rikspolischefen är en av Sveriges mest jagade män - Rikspolischefen Dan Eliasson är en av Sveriges mest jagade män. Det är inte så konstigt.
Allt färre brott klaras upp.
Missnöjda poliser hoppar av på löpande band.
Dessutom är Eliasson en uttalad socialdemokrat som gjort flera kontroversiella uttalanden.
För varje dag ökar nu trycket på regeringen att sparka rikspolischefen - och låta någon annan ta ansvar för den stora omorganisation som polisen genomgår.
Hittills har inrikesminister Anders Ygeman tagit Eliasson i försvar. Men allt tyder på att rikspolischefen har max ett halvår på sig att visa konkreta resultat: Fler poliser på gator och torg.
Huruvida Eliasson lyckas ligger delvis i regeringens hand. Den 20 september lägger finansminister Magdalena Andersson fram höstbudgeten. Polisen är i dag på 22 miljarder. Det räcker till 20 200 poliser och 8 700 civilanställda. Nu kräver de fyra allianspartierna mer pengar för att anställa ytterligare 2 000 poliser.
Den 55-årige Dan Eliasson tillträdde som rikspolischef den 1 januari i fjor. Han hade då ett gediget cv från tjänst i både staten och det socialdemokratiska partiet.
I fem år var han politiskt tillsatt statsekreterare under Thomas Bodström på justitiedepartementet. När Alliansen fick makten 2006 gav de honom några av de tuffaste jobben man kan ha som statstjänare. Eliasson var biträdande chef på Säpo, generaldirektör på Migrationsverket och högste chef på Försäkringskassan.
Efter den rödgröna valsegern 2014 tyckte Löfven-regeringen att Dan Eliasson var rätt man att ta hand om den omorganisation av polisen som Alliansen initierat.
Målet för reformen är att "föra polisen närmare medborgarna". Hittills har det blivit tvärtom.
Dagligen vittnar poliser runt om i landet om bristande resurser, usla löner, pappersarbete, nedlagda utredningar och larm där det inte finns någon polispatrull att skicka.
Missnöjet i kåren är kompakt. Enligt en enkät som Polisförbundet gjort har stressnivån ökat dramatiskt. Åtta av tio poliser har funderat på att sluta. Och facket har krävt en kriskommission.
Fakta är illavarslande.
Statistik från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) visar att polisens förmåga att klara upp brott har rasat från 18 procent 2010 till 14 procent 2015.
För vanliga brottstyper är siffran ännu lägre. Bostadsinbrott 3,5 procent. Skadegörelse 2,1 procent. Misshandel 12,6 procent.
Både Dan Eliasson och Anders Ygeman förklarar den katastrofala utvecklingen med att polisen tvingats genomföra en jättelik omorganisation - 21 polismyndigheter slås samman till en enda - samtidigt som en rad yttre faktorer pressat resurserna hårt: gränskontroller, ökat terrorhot, gängkriminalitet och skottlossning, bilbränder i fattiga bostadsområden.
Men oppositionen är inte lugnad.
"Jag är jätteorolig. Polisen är grunden för det öppna och fria samhället. Och nu får vi tydliga signaler om att polisen inte längre kan leverera trygghet", sade Moderaternas vice ordförande Peter Danielsson nyligen till HD och Sydsvenskan.
Allianspolitiker, borgerliga ledarskribenter och en lång rad frustrerade poliser på olika nivåer kräver att regeringen sparkar Eliasson.
Men avgångskraven handlar inte bara om att polisen misslyckas med att leverera trygghet och klara upp brott. Utan också om Dan Eliasson som person.
Under året har han gjort en rad uttalanden som, enligt kritikerna, tyder på dåligt omdöme:
Efter att en asylsökande knivmördat en kvinnlig anställd på ett HVB-hem i Mölndal i januari satt Dan Eliasson i en tv-soffa och uttryckte mer sympatier för mördaren än för offret: "Vilka omständigheter har den killen vuxit upp i? Vad är det för trauman han bär med sig?"
Inför sommarens festivaler lanserade polisen ett "tafsa inte"-armband, som av många uppfattades som ett hån mot kvinnor.
Och i juli förklarade Dan Eliasson att han avgår om Sverigedemokraterna får makt. Ett anmärkningsvärt uttalande av en myndighetschef som inte ska agera partipolitiskt. Eliasson har tidigare twittrat om att han "kräks" på Jimmie Åkesson.
Anders Ygeman förklarade i helgen att han tycker att Dan Eliasson fått oförtjänt mycket kritik. Men också att han vill se resultat "under hösten och vintern".
Det betyder sannolikt att rikspolischefen har max ett halvår på sig att lyfta polisen ur krisen.