Sakfrågorna som avgör presidentvalet - COLUMBUS. Det har varit mycket tal om kvinnoövergrepp, och FBI och e-mejl i valspurten.
Desto mindre om sakfrågorna.
Men de finns där förstås och det är inte mycket Hillary Clinton och Donald Trump har gemensamt.
Den brittiska veckotidningen the Economist brukar några veckor före valet ha en stor specialbilaga över sakfrågorna inför ett amerikanskt presidentval.
I år har de inte haft någon. Ett tecken i tiden.
Men visst finns valfrågorna, och föga förvånande tycker Hillary Clinton och Donald Trump olika om det mesta. Här är några av ämnena:
• Donald Trump: Han ska bygga en mur, som bekant. Och Mexiko ska betala. Invandrarfrågan är en av Trumps viktigaste, men han har vacklat på sistone om tidigare löften att massdeportera elva miljoner illegala invandrare och stoppa alla muslimer från att resa in i USA. Nu heter det att medborgare från terrorinfekterade länder ska ha svårt att resa in, och kanske inte alla elva miljoner trots allt ska deporteras.
• Donald Trump: Trump har rört sig högerut. Han stödde tidigare förbud av en del vapenkategorier, men menar nu att amerikaner bör få beväpna sig även med tyngre vapen. Den federala staten ska inte begränsa det andra tillägget till konstitutionen. Punkt, slut. Trump stöds av vapenlobbyn NBA.
• Donald Trump: Lovar riva upp Obamacare första dagen på jobbet, den sjukvårdsreform som Barack Obama införde och som gör sjukförsäkring till något obligatoriskt i USA. Så gott som alla republikaner är emot Obamacare. Frågan har på slutet blivit en valfråga, efter färska prognoser om kraftiga prisökningar nästa år på sjukförsäkringarna.
• Donald Trump: Har tidigare kallat global uppvärmning ett påhitt, möjligen ett kinesiskt trick. Även om temperaturen ökar, så beror det inte på mänsklig påverkan, enligt Trump. Anser att många alternativa energikällor vara ekonomiskt ohållbara. Vill göra det lättare att utvinna olja och gas på federal mark. Anhängare av fracking och utvinning av skifferolja och -gas.
• Hillary Clinton:
• Donald Trump: Är en stark kritiker av det handelsavtal för Stilla havsområdet som skrevs under i februari i år, TPP, där USA är en av medlemmarna. Förespråkar en mycket aggressivare utrikeshandelspolitik, inte minst emot Kina. Hotar straffa amerikanska företag som flyttar jobb utomlands eftersom de ekonomiska villkoren är bättre där.
• Donald Trump: Talar om att sätta "Amerika först" och att bara agera utomlands där det finns tydliga amerikanska intressen. Är stark motståndare till kärnenergiavtalet med Iran. Ser Putin som en allierad i kampen mot IS. Lovar att besegra IS men har svävat på om han även är beredd att skicka dit amerikansk marktrupp. Lovat ställa högre krav på Nato-allierade och garanterar inte att USA kommer att komma Nato-länder till undsättning ifall de inte sköter sina betalningar. Vill inte störta Bashar al-Assad i Syrien.
• Hillary Clinton: Hon ses som mer hökaktig än Barack Obama och står för en mer traditionell amerikansk utrikespolitik där USA ibland måste ingripa militärt. Ville göra mer i Syrien när hon var utrikesminister än president Obama. Hon stödde invasionen av Irak 2003, men säger nu att hon ångrar det. Hon stöder kärnenergiavtalet med Iran. Är emot att sätta in marktrupp mot IS. Vill få bort Bashar al-Assad i Syrien. Anklagar Trump för att sakna rätt temperament för att makten över kärnvapenarsenalen.