Sjunger popsången om Europa på sista versen? - Ett Brexit i Storbritanniens folkomröstning om EU kan bli början till slutet på drömmen om det sammanhållna Europa. En vision som i modern tid lanserades i populärkulturen av den då västtyska gruppen Kraftwerk med albumet "Trans-Europe Express" från 1977. Med de två längsta spåren, "Europe Endless" och titellåten, fokuserade Kraftwerk på begreppet Europa, något som då upplevdes som exotiskt. Inte minst i Sverige.
Här hemma var intresset stort för vad som hände i till exempel USA, Latinamerika, Sydostasisen och för all del även i de europeiska länderna - men något Europa som helhet talades det inte som. Så var också järnridån dragen mitt genom kontinenten. Och Tyskland var fortfarande en delad nation.
"Trans-Europe Express" fascinerade mig när det kom. Mycket var ovanligt med albumet: Europatemat, den elektroniska musiken, det retuscherade omslagsfotot på de kostymklädda bandmedlemmarna. Kritiken i pressen var dock ljum och jag minns att någon av dagstidningarna trodde att Kraftwerk hade ett nazistiskt budskap.
Tvärtom var bandets album en hyllning till det gränslösa Europa som kunde ha funnits om inte tyska nazistregimen startat andra världskriget och det bar på en förhoppning om en bättre framtid för kontinenten.
De frukter som såddes av Kraftwerk skulle skördas av andra artister några år senare. Runt 1980 hade det gått över tre decennier sedan andra världskrigets slut och en ny generation, född på 1950- och 60-talen, började återupptäcka Europa. Plötsligt nämndes kontinenten i många låt- och skivtitlar. En av Ultravox låtar döptes till "New Europeans", Stranglers-basisten Jean-Jacques Burnels soloskiva hette "Euroman Cometh" och syntpionjären Thomas Dolby hade en hit med "Europa and the pirate twins".
När jag själv vid den här tiden upptäckte det kontinentala Europa som tågluffande 20-åring utgjorde just Kraftwerks "Trans-Europe Express" och "Europe Endless" ett soundtrack i mitt huvud då de europeiska landskapen svischade förbi tågfönstret.
Under 80-talet fanns ännu inte någon europeisk union utan fortfarande gällde EG (Europeiska gemenskaperna), inriktat på frihandel. Men arbetet på att knyta de europeiska länderna närmare varandra pågick intensivt. Utvecklingen drevs främst av Europeiska kommissionens ordförande från 1985, Jacques Delors.
Nu är det inte troligt att den medelålders Delors lyssnade så värst mycket på vare sig Kraftwerk eller Ultravox, men som den renodlade ungdomskultur popmusiken fortfarande var hade den en förmåga att förutsäga framtiden. Det europeiska integrationsprojektet utvecklades snabbt till en union, något som 1992 befästes i Maastrichtfördraget. Några år tidigare hade Berlinmuren fallit och Europa därmed enats. År 1994 röstade Sverige för att gå med i EU. Decenniet därpå blev de första östeuropeiska länderna medlemmar, Schengen-samarbetet utvidgades kraftigt och euron infördes i form av sedlar och mynt.
Men under 2010-talet har problemen radats upp: förutom ett eventuellt Brexit, bland annat flyktingfrågan och Greklands skuldkris. Så frågan är: Har Kraftwerks snart 40 år gamla vision "Trans-Europe Express" nått slutstationen?