Slutet på det svenska coronaexperimentet - Folkhälsomyndigheten har förvandlats från befälhavare till jobbigt småsyskon. Det svenska coronaundantaget kan därmed vara på väg mot sitt slut, exakt fem år efter att regeringen dumpade en annan avvikelse - den svenska flyktingpolitiken.
Detta är en analyserande text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Vi har på mycket kort tid sett den här dramatiska ökningen och vi måste agera på den verkligheten", sa Stefan Löfven.
Det svenska undantaget var över och statsministern presenterade de förslag som skulle göra Sverige till ett land som alla andra. Det var den 24 november 2015 och ämnet var svenskt flyktingmottagande.
Men Löfven kunde ha använt exakt samma ord i måndags - den ödesmättade stämningen var densamma - när han berättade om "åttaregeln" som är regeringens nya vapen mot coronan. Det är ett förbud mot folksamlingar som enligt statsministern "saknar motstycke i modern tid".
Kanske borde någon i Löfvens närhet ha tänkt på datumet. Åttaregeln ska träda i kraft på tisdag den 24 november, domedagen för svenska undantag.
"Till och med Sverige överger den svenska modellen", inleder Washington Post på onsdagen en artikel om vad som händer i Sverige just nu.
Pressträffen för fem år sedan har blivit ihågkommen inte bara för innehållet utan också för att vice statsministern grät. Det gjorde hon aldrig, men Åsa Romsons röst brast när hon sa sig ha kommit fram till att man ändå måste "göra någonting".
Och "någonting" betydde - det var i alla fall budskapet - att de svenska reglerna för flyktingmottagande nu skulle ligga på "EU:s lägstanivå". Från bäst i klassen till sämst alltså, sett ur Miljöpartiets synvinkel.
Mycket skiljer förstås flyktingkrisen från coronakrisen. I coronafrågan handlar det inte om att Sveriges uttalade mål har skiljt sig från andra länder. Skillnaden ligger i beslutsmodellen, och i de beslut som den har lett till.
Men i båda fallen finns det en svensk linje som tydligt avviker från vår närmaste omvärld. En riktning som regeringen och rätt många svenskar är stolta över - men som också blir skarpt ifrågasatt i Sverige och i andra länder.
I flyktingpolitiken gällde det mänskliga värden som länge ansågs okränkbara, kanske i linje med den klassiska självbilden av Sverige som en "humanitär stormakt". I coronafrågan associerar anhängarna i stället till andra höga värden, särskilt vetenskaplig rationalism.
Redan i början av mars hörde jag en central person i regeringskansliet beskriva hur den svenska coronastrategin bygger på vetenskap och kompetens hos myndigheterna. Och att den till skillnad från ordningen i många andra länder håller regeringen - politikerna - och deras ibland populistiska impulser kort.
"Vi ska lyssna på expertmyndigheterna" brukar ministrarna själva säga. Den viktigaste expertmyndigheten är Folkhälsomyndigheten, och myndighetens rekommendationer har varit kärnan i den svenska metoden för att bemöta coronapandemin. Så var det i alla fall inledningsvis. "Det är vi som håller i taktpinnen" förklarade FHM:s generaldirektör Johan Carlson för DN i mitten av mars.
Och så här svarade Stefan Löfven den 11 mars på frågan om det kunde bli aktuellt att stoppa större evenemang i Sverige: "Vi fattar våra beslut efter vad våra expertmyndigheter uttalar. Kommer det en sådan rekommendation är vi förberedda att ta de besluten".
Sajten Altinget har berättat hur FHM i våras krävde - och fick inskrivet i regeringens tillfälliga krislag - att expertmyndigheters bedömning ska vara "av avgörande betydelse".
Den svenska coronastrategin har varit en världsnyhet, ända sedan omvärlden först uppmärksammat att Sverige valde försiktigare åtgärder än andra länder. Rapporteringen färgades förstås negativt av att dödstalen i Sverige var dramatiskt högre än i våra nordiska grannländer, som valde hårdare varianter. Sverige var tillsammans med Belarus ensamma i Europa om en laissez-faire-linje, skriver Washington Post.
Men det har också funnit en nyfikenhet på landet annorlunda - var en annan väg än nedstängning möjlig? Var den svenska modellen kanske mer rationell, mindre alarmistisk/populistisk?
Vissa särdrag i Sverige kan beskrivas som en triumf för den svenska strategin och Folkhälsomyndigheten. I våras ansågs det kontroversiellt att Sverige inte stängde skolorna, nu under den andra vågen följer många det exemplet.
Men något har hänt med relationen mellan regering och myndighet. Åttaregeln - som alltså "saknar motstycke" - var inte ett förslag från expertmyndigheten. Statsepidemiolog Anders Tegnell sa i SR:s Studio ett att "det har inte varit någon större dialog". Han fortsatte: "Det här är ju regeringens beslut när det gäller hur många som får samlas, det är inte vi som sätter ner foten. "
Taktpinnen var borta och Tegnell lyckades dessutom skadeskjuta åttaregeln genom att - tvärtemot regeringens tanke - hävda att den inte gäller för biografer. Vårens befälhavare var nu förvandlad till trotsigt småsyskon.
Expertmyndigheten som under våren styrde genom hemställan - formell begäran - till regeringen, har reducerats till remissinstans. Samma sak gällde förslaget om förbud mot alkoholservering efter klockan 22. I ett lite trumpet remissvar tillstyrker FHM - folk följer ju regler sämre när de är fulla - men tillrättavisar också regeringen med påpekandet att serveringsställen inte är "huvudsakliga spridningsmiljöer" i Sverige.
Också inifrån regeringen kan man numera få höra en viss distansering till FHM, när det handlar om hur testningen - för sent och för smalt och för lite - genomfördes i våras.
Ändå är det nog framför allt Folkhälsomyndighetens missade prognoser som skapar frustration i regeringen. Allt blev mycket värre i våras än vad FHM trodde. Allt är mycket värre nu än vad FHM har trott. Sverige skulle enligt Anders Tegnell inte ens drabbas av en andra våg. På onsdagen rapporterade myndigheten 96 nya dödsfall.
Felaktiga förutsägelser gör att regeringen framstår som okunnig och i värsta fall nonchalant. Under hösten har man redan hunnit lätta på ett antal restriktioner innan man nu tvingas dra åt strypkopplet igen.
Det kan ju se ut som misstag men några sådan medgav ingen av ministrarna under måndagens pressträff. Det gjorde regeringen Löfven inte efter den 24 november 2015 heller. Man hade helt enkelt bara rättat till de borgerligas ohållbara flyktingpolitik.