Snart tio miljoner svenskar men ödsliga platserna kvar - Var fjärde minut kan vi välkomna en ny svensk. Snart passerar Sverige tio miljoner invånare och takten på befolkningsökningen går allt fortare. Trängsel i storstäderna, medan andra delar avfolkas. Bostadsbristen slår dock hårt i nästan hela landet.
Prognosmakarna är inte riktigt överens, men sannolikt kommer Sveriges befolkning att passera tio miljoner invånare i mitten av februari.
SCB:s befolkningsklocka - som förvisso "går lite efter" - är välbesökt och just nu växer den svenska befolkningen konstant och med i genomsnitt en ny invånare var fjärde minut.
9982012, 9982013, 9982014. . .
Exakt när det sker, eller ännu mer spännande vem som blir den tionde miljonte svensken, är inget som Statistiska centralbyrån tänker engagera sig i närmare.
I stället konstaterar befolkningsstatistiker Tomas Johansson att den snabbare ökningstakten beror på att det föds fler än det dör, vilket ger ett födelseöverskott och att invandringen samtidigt är större än utvandringen, vilket ger ett invandringsöverskott.
- Sannolikt blir den tionde miljonte svensken en asylsökande som fått uppehållstillstånd, men det kan även vara det nyfödda barnet eller en som återinvandrat till Sverige efter några år utomlands, säger han.
Att SCB nu satsar på att ta fram en befolkningsklocka som uppdaterar antalet svenskar i realtid är förstås tacksammare nu än för 47 år sedan då vi passerade åtta miljoner. Ökningstakten var då betydligt blygsammare och det skulle komma att dröja till 2004 innan antalet svenskar var nio miljoner. Men nu, bara 13 år senare, beräknas vi snart bli fler än 10 miljoner.
- Den snabba tillväxten förväntas fortsätta och vi kan vara 12 miljoner redan 2040, säger Tomas Johansson.
Hur påverkar då denna mänskliga förtätning vår vardag? För den stressade huvudstadsbon landar både tanken och oron snart någonstans i närheten av den redan blodproppslika infrastrukturen. Den stampande trafiken och det fysiska skavet i tunnelbanan under rusningstrafik.
SL:s ambition är att öka kapaciteten från 701000 till 767000 resenärer per vardag, en årlig ökning med 1,5 procent, vilket är en något större ökning än den förväntade befolkningstillväxten fram till 2020.
Det låter som en dröm för oss som dagligen knuffar oss på och av bussar och tåg i storstaden. Irritation. Stress. Och så den blå biljetten i form av ett kreditkort, som får oss att förstå att allt handlar om pengar och tid. Skynda, skynda. Lägg därtill bostadsbrist och skenande priser. Storstadens självklara baksidor.
Men avsaknaden av bostäder är inte ett problem endast i landets storstadsregioner.
I 240 av landets 290 kommuner råder bostadsbrist och ändå är byggandet av flerbostadshus nu på den högsta nivån sedan slutet av miljonprogrammet.
Nya pengar för nya hus har fördelats till över 100 kommuner. Men ändå saknar många fortsatt en egen adress. Tuffast är det för många av de nya svenskar som har fått befolkningsklockan att ticka snabbare än tidigare. Väntan, trångboddhet, svartkontrakt. Dessutom studenter och unga som hamnar i limbo. Äldre som bor kvar, väntar ut.
Ändå finns det gott om plats i Sverige - varje svensk har nästan 2,5 fotbollsplaner skog alldeles för sig själv och statistiskt ekar det tomt i vårt land med knappt 20 invånare per kvadratkilometer - att jämföra med drygt 8 000 i Singapore eller 397 i Israel och 380 i Indien.
Men strömningen från periferi till centrum pågår överallt (ändå hade var fjärde landsbygdskommun ett positivt flyttnetto i fjol). Några förlorar trots allt årligen många av sina invånare. Som Arjeplogs kommun. Där slåss politikerna för nya invånare och att människor ska stanna. Bjuder till, men får sällan napp. De unga skyndar vidare mot jobben.
Men dessa gudsförgätna områden som enligt Torgny Lindgren besitter "en ödslighet för att inte säga tomhet som är outhärdlig", är också en del av mellanmjölkens land. En hemlagad blågul pölsa.
Ett invånarantal på tio miljoner är annars inget att skryta med internationellt. Det placerar vårt glesbefolkade land långt ned på listan över världens folkrikaste länder. På plats 89, för att vara exakt. Inte heller diskussionen kring befolkningstillväxten globalt röner längre samma uppmärksamhet, menar Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria, som till våren utkommer med boken "Antropocen, en essä om människans tidsålder".
- Härskare vill ha folk. Stora arméer för att skapa storverk. Och ledare är generellt glada över fler människor. En sjunkande befolkning ses som ett tecken på att något är fel, som i Ryssland där många dricker för mycket och har dålig hälsa. Inte förrän på 1900-talet insåg man att en stor befolkning också kunde innebära problem om den till sitt numerär påverkade miljön negativt.
Inte förrän vid den stora befolkningskonferensen i Geneve 1927, såg man den snarast exponentiella tillväxten och tvingades inse att ökningen också väckte frågor om resursfördelning.
- Men nu har Hans Rosling med flera lärt oss att jordens befolkning fortsätter att öka, men att kurvan har planat ut. Vi står fortsatt inför stora globala utmaningar, men att Sverige nu blir tio miljoner är något jag egentligen är ganska likgiltig inför, säger Sverker Sörlin.
Ordet "tillväxt" används oftast i finansiella sammanhang och förknippas då med värdeökningar och framtidstro. Och med det kan man locka både nytt kapital och nya människor.
Precis vad som nyligen skett i exempelvis Luleå, efter att Facebook valt att etablera sig i kommunen. Hjulen snurrar fortare. Alla gör plötsligt tummen upp.
Så också näringslivshistorikern Anders Johnson, men för att Sverige är ett bra land att bo i och att nu fler får chansen. Däremot är han kritisk mot synen på att bostadsbristen ska byggas bort.
- Det handlar mer om hur vi använder det bestånd vi redan har. Det krävs politisk styrning för att människor ska vilja lämna sina stora boenden när barnen flyttat ut, eller att företag inte ska ha övernattningslägenheter stå tomma.
För att bygga nytt tar tid, resonerar Anders Johnson. Och befolkningsklockan tickar på.
9983326 - välkommen!
1749 var svenskarna knappt 1,8 miljoner och SCB startade sina mätningar.
1800 passeras 2,3 miljoner. Befolkningen fördubblades under 1800-talet, främst beroende på att fler barn överlever spädbarnstiden och att folk lever längre. Varannan person når 60 års ålder, vilket är ett stort framsteg.
Kring 1860 påbörjas utvandringen till Amerika. Totalt lämnar 1,4 miljoner människor landet mellan 1850 och 1930. I vissa årskullar födda i slutet av 1800‑talet innebär det att var femte man och var sjätte kvinna utvandrar.
1900 har Sverige 5,1 miljoner invånare. Och kring 1930 blir Sverige ett invandringsland som nästan varje år haft större in- än utvandring.
Vid millennieskiftet 2000 har Sverige knappt 8,9 miljoner invånare och invandringen fortsätter att öka främst från länder som upplever krig och förtryck.
Männen blir också allt äldre och under 2015 blir det för första gången fler män än kvinnor i befolkningen. Men samtidigt lämnade rekordmånga Sverige för gott under 2015.
Drygt 55 000, vilket är fler än under den stora Amerikautvandringen.
2017 förväntas Sverige passera 10 miljoner invånare.