Splittrade spanjorer matas med falsk propaganda - Det spanska valet har präglats av Katalonienfrågan, ökad nationalism och högerextremismens framfart. Men väljarna är ännu djupt splittrade och obeslutsamma - något som gör dem mottagliga för desinformation och falsk propaganda.
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
BRYSSEL Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har i hemlighet skrivit på att avtal om självständighet för Katalonien. Madrids borgmästare vill upprätta särskilda sexzoner för homosexuella runt hela huvudstaden. Nigeriansk asylsökande lever lyxliv på spanska bidrag. Luxemburgs homosexuelle premiärminister Xavier Bettel tar med sig sin make, iklädd klänning och höga klackar, på statsbesök i Spanien - "undergången är nära".
Så lyder några av de osanna påståenden som valsat runt bland spanska Whatsapp-användare i upptakten till söndagens parlamentsval.
Hela 89,2 procent av Spaniens nästan 47 miljoner invånare använder den Facebookägda meddelande-appen Whatsapp för att kommunicera, och omkring 10 miljoner av dem - eller en fjärdedel av de röstberättigade - ska enligt en studie från människorättsorganisationen Avaaz ha mottagit falska bilder och påståenden; meddelanden som sedan spritt sig som löpeldar från mobiltelefon till mobiltelefon.
Bilden på "statsbesöket" från Luxemburg var, till exempel, i själva verket en bild på den österrikiske schlagerartisten Conchita Wurst och en man som inte på långa vägar liknar Luxemburgs premiärminister, under en galakväll i Wien. Den asylsökande nigerianen med generösa spanska bidrag var en bild på en dömd fånge - i Indien.
I Avaaz studie utkristalliserar sig några, klart definierbara teman i de falska påståendena: de är homofobiska, rasistiska, kritiska mot kvinnors rättigheter, invandringen och det regerande socialistpartiet och övriga vänstern. Men även partiledaren för det nya, högerextrema partiet Vox har på Whatsapp fått sig en släng av sleven: en bild på partiledaren Santiago Abascal som håller sin megafon bak och fram - ett lätt avslöjat fotomontage - har också spridits flitigt.
Avsändarna till meddelandena vet vad de gör. Enligt de senaste opinionsmätningarna är mellan 30 och 40 procent av de spanska väljarna fortfarande osäkra på vad de ska rösta på i söndagens val, och kanske kan det sista de ser innan de ger sig iväg till urnorna vara en välplacerad, fabricerad historia.
Det är framför allt frågan om Kataloniens självständighet och extremhögerns frammarsch - en högerextremism som riktar häftig kritik mot islam och invandring men också specifikt mot hbtq- och kvinnorättigheter som den menar gått för långt - som har dominerat valdebatten.
Bredvid de två partier som sedan demokratin infördes i Spanien på 1970-talet, efter diktatorn Francisco Francos död, alternerat om makten står nu tre mindre men växande partier: det liberala Ciudadanos, vänsterpartiet Podemos och så det extremistiska Vox.
Vox är det första parti i modern tid i Spanien som öppet hyllat den fascistiska diktaturen. Partiets valkampanj har också till stor del handlat om att stoppa en ny, skärpt lag om våld mot kvinnor.
Premiärminister Pedro Sánchez styrande socialister tippas ändå kunna få uppemot en tredjedel av rösterna i söndagens val. Men det är inte tillräckligt för att han ska kunna regera ensam, så han blir tvungen att liera sig med andra partier, mest troligt det lilla vänsterpartiet Podemos men kanske också med just något av de katalanska separatistpartierna.
På andra sidan av det politiska spektrumet finns en möjlig koalition av Partido Popular, liberalhögerpartiet Ciudadanos - och Vox. Oavsett vem som vinner så kommer de stora besluten att behöva fattas först efter valet: vilka som man kan tänka sig att regera ihop med.
Tf