Splittrat Irak röstar i parlamentsval - Smutskastning, politikerförakt och en djup oenighet som skär genom landet. Den irakiska befolkningen har många prövningar bakom sig när de nu har börjat rösta i det första parlamentsval som hålls sedan regeringen utropat seger mot extremistgruppen IS.
I december utropade premiärminister Haider al-Abadi seger mot sunniextremistiska IS. Delar av landet ligger i ruiner och befolkningen behöver tillgång till grundläggande tjänster som vatten och elektricitet samtidigt som arbetslösheten är utbredd. Men hoppet om att lördagens parlamentsval ska innebära förändring överskuggas av en utbredd känsla av misstro och apati.
Över två miljoner människor har fortfarande inte kunnat återvända hem efter striderna mot IS. Av dem har 285 000 registrerat sig för att rösta, enligt valkommissionen. Många lever fortfarande i läger, men hjälparbetare har också vittnat om hur människor tvingats tillbaka hem mot sin vilja för att valet ska kunna hållas utan förseningar.
- Jag har inget förtroende för dem. Om de vill ha våra röster måste de ge oss våra hem och våra barn tillbaka, säger 50-åriga Umm Maher, till nyhetsbyrån AFP i ett flyktingläger i västra Anbarprovinsen.
Med få undantag har det politiska landskapet dominerats av samma personer sedan det första valet efter Saddam Husseins fall, som hölls 2005. En skillnad är dock att shiakrafterna i år har splittrats i fem koalitioner. Dessutom råder stor oenighet bland kurdiska partier och många sunnimuslimer upplever sig utestängda från makten.
Regeringsbildningen väntas med andra ord bli en lång och komplicerad process. Premiärministern kommer enligt praxis att väljas från någon av shiafraktionerna. Den som kallas Segeralliansen leds av al-Abadi som försöker plocka poäng genom framgångarna mot IS. Han utmanas bland annat av ex-premiärministern Nuri al-Maliki. Båda kommer från Dawa-partiet, som har dragits med interna problem sedan al-Abadi tog över makten från al-Maliki 2014.
- Den politiska splittringen hänger över hela Irak. Det finns väldigt många olika partier och listor. Å ena sidan kan det kanske innebära lite nytt blod i regeringen, å andra sidan är risken stor för en kluven regering med många olika små partier som har svårt att komma överens, säger Katarina Carlberg, fältrepresentant för Irak hos Kvinna till Kvinna, till TT.
SvD Världen - omvärldens viktigaste händelser direkt i din mejlkorg
Minst var fjärde ledamot i det irakiska parlamentet måste vara kvinna. Men de har utsatts för smutskastningskampanjer och ryktesspridning under kampanjarbetet. Minst en kandidat, en universitetsprofessor, har hoppat av sedan ett videoklipp med sexuell anstrykning spridits i sociala medier, trots att hon nekar till att det är hon som syns på filmen.
- Det är ett uttryck för kvinnoförakt och uppfattningen om vad kvinnor ska och inte ska göra. Iraks kollaps och den dåliga säkerhetssituationen som landet har befunnit sig i under många år har gett konservativa och reaktionära krafter stort inflytande i samhället, vilket är negativt för kvinnor, säger Carlberg.
- En viktig fråga för att kunna stabilisera samhället är en förbättring av kvinnors situation.
Över 24 miljoner personer har registrerat sig för att rösta i parlamentsvalet den 12 maj. Det är det fjärde som hålls efter Saddam Husseins fall och de röstberättigade ska utse 329 ledamöter till parlamentet och har omkring 7 000 kandidater att välja bland.
Praxis är att premiärministern är shiamuslim, presidenten kurd och talmannen sunnimuslim. Den viktigaste av dessa poster är premiärministern, vilket avspeglar shiamuslimernas starka ställning i parlamentet och i politiken sedan 2003.
För första gången kommer väljarna att rösta genom att använda ett elektroniskt system. Men för att rösta krävs ett id-kort - vilket kan innebära stora problem i ett land där omkring två miljoner människor fortfarande är internflyktingar efter kriget mot IS. Många förlorade sina identitetshandlingar under flykten. Men enligt valkommissionen ska det finnas möjlighet för dem att rösta ändå. 166 röststationer har satts upp i 70 läger för internflyktingar i åtta provinser. Men bara 285 000 av internflyktingarna har registrerat sig för att rösta.
Källa: AFP, Reuters, Landguiden