Studie Flyktingguide ökar integration minskar rasism - Flyktingguider och språkvänner för nyanlända är positivt för integrationen i kommunerna och motverkar främlingsfientlighet, visar en ny studie från Mälardalens högskola.
- Rädslan och misstänksamheten mot andra kulturer och nyanlända minskar med sådana här projekt, säger Osman Aytar, docent i socialt arbete.
Kommunala projekt med flyktingguider och språkvänner finns på drygt 120 platser runtom i landet.
Tanken är att volontärer, personer som varit bosatta längre tid i Sverige, matchas med nyanlända ensamstående, par eller hela familjer utifrån familjesituation, intressen och bakgrund. De fungerar sedan som en länk in i det svenska samhället och kan hjälpa till i kontakten med myndigheter eller hantera vardagliga problem.
Eskilstuna kommun är nationell samordnare med en verksamhet som startade redan 2006. Forskaren Osman Aytar har i sin studie intervjuat nyanlända, volontärer och projektmedarbetare i flera kommuner.
Och studien visar konkreta resultat.
Integrationen förbättrades och verksamheten gör att nyanlända snabbare lär sig svenska genom informella kontakter. Dessutom motverkar projekten främlingsfientlighet, menar Aytar.
- Från början var det mest tänkt som en guideverksamhet, men sedan märktes det att det ledde till språkutbyte och vänskap. Det finns ett stort intresse och engagemang hos bägge parter och att träffas över etniska, kulturella och sociala gränser ger mervärde.
Verksamheten sker genom att engagerade människor anmäler sitt intresse och inga arvoden betalas ut. Generellt har fler kvinnor än män varit intresserade av att bli språkvänner, visar studien.
- Det som utmärker projektet är att det är på frivilligbasis. Man träffas, fikar, gör roliga saker ihop, det är inget tvingande från myndigheternas sida. En del engagerar sig varje vecka, andra någon gång i månaden. Familjer kan matchas med andra familjer så att barnen kan leka med varandra, säger Osman Aytar.
En språkvän som träffat ett par, berättar att hon hjälpt den ena parten mycket med språkundervisningen genom att träffas en gång i veckan och öva. "Jag har alltså fungerat som en extra språklärare", säger hen i intervjun.
En annan person beskriver sina upplevelser som något positivt: "så kan man lättare få en vän, en vän som man kanske normalt sett aldrig skulle stöta på eller få en relation till. Vi lever så olika liv".
Men det finns fortfarande mycket kvar att göra för att verksamheten ska bli bättre menar Osman Aytar. Tidsbrist upplevs till exempel som ett problem för många att hinna träffas.
Andra exempel är att uppföljningen kring matchningarna måste förbättras och de gemensamma träffarna bli fler, menar han.
- Det är viktigt att kunna följa upp hur utbytet går efter till exempel ett halvår så att det inte bara rinner ut i sanden. Det gäller också att vara klar och tydlig om vad det finns för förväntningar från både parters håll.