Svenska värderingar starkt tema under politikerveckan - Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor inledde sin dag i Almedalen med att föreslå att människor på flykt som kommer till Sverige ska kallas till värderingssamtal. KD vill se ett utbildningsprogram för asylsökande med en enklare kurs i svenska och även samhällsinformation med undervisning om svenska traditioner och värderingar. Särskilt likabehandling och jämställdhet ska ingå.
Kristdemokraterna är inte ensamma om att rikta ljuset mot svenska värderingar när partiledarna formulerar hur asylsökande och nyanlända flyktingar ska ta plats i samhället.
När Liberalernas Jan Björklund inledde Almedalsveckan gav han intervjuer där han beskrev en "ökande värderingskonflikt" om jämställdhet i Sverige i spåren av flyktinginvandringen från Mellanöstern. Han hänvisade till att det finns flickor och kvinnor som drabbas av hedersidéer när deras pappor och bröder bestämmer vilka de får träffa eller gifta sig med.
Centerpartiets Annie Lööf talade inte om svenska värden när hon i sitt tal tog upp att könsstympning förekommer i strid med svensk lag. Hon sa att det inte handlar om religion utan om en "fruktansvärd tradition". Hon sa också att det finns "tydliga, universella värderingar som gäller över tid, över rum, över nationsgränser".
Sedan talade statsminister Stefan Löfven i termer av svenska traditioner när han i sitt tal deklarerade att i "Sverige hatar vi inte på nätet. I Sverige hetsar vi inte grupp mot grupp".
På torsdagen blir det Jimmie Åkessons tur på den stora scenen. Av riksdagspartierna är SD ensamt om att vara emot mångkultur. Partiet har en snävare syn på svenskhet - när SD ringar in "den svenska nationen" ingår inte automatiskt alla svenska medborgare.
De andra partierna är överens om att det svenska samhället ska vara mångkulturellt. Men det är inte givet hur det ska gå till - hur idealen ska definieras, hur ansvar ska formuleras och hur gränser ska sättas. Det visade sig inte minst under Miljöpartiets kris tidigare i år.
Debatten om Mehmet Kaplans kontakter med extremnationalister och islamister och partistyrelsekandidaten Yasri Khans ovilja att ta kvinnor i hand av religiösa skäl tydliggjorde hur ideal om å ena sidan demokrati och jämställdhet och å andra sidan inkludering och religionsfrihet kan krocka.
Lunds universitets Centrum för Mellanösternstudier tog upp ämnet i Almedalen vid ett seminarium med rubriken "Handslag, famntag, klapp eller kyss? Integration i det svenska samhället". Ett avstamp för diskussionen var Stefan Löfvens uttalande tidigare i år under handskakningsdiskussionen: "I Sverige hälsar man på varandra. Man tar både kvinnor och män i handen".
Den liberala skribenten Sakine Madon som ingick i panelen tog avstånd från åsikten att handskakning kategoriskt ska gälla i Sverige, men hon sa att det är svårt att vara "högt uppsatt politiker och inte ta just kvinnor i hand".
Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén som också deltog i debatten berättade att hon genom åren har mött många män som inte velat ta henne i hand med hänvisning till sin muslimska tro. Men hon klargjorde att det inte gäller de flesta.
Under Yasri Khan-debatten gick Cecilia Uddén ut på en gata i Kairo och gjorde ett radioinslag där hon frågade slumpvis utvalda män om deras inställning: "En enda sa att han inte ville skaka hand med kvinnor. De flesta sa att 'den där politikern ni har i Sverige måste vara extremist'. "