Svenskarna får det bättre ändå ökar missmodet - En majoritet av svenskarna tycker att utvecklingen i landet går åt fel håll. Att ekonomin går på högvarv och BNP växer, verkar inte påverka. Vad får oss att förlora hoppet? Vad betyder framtidstro för ett samhälle?
Sedan 1987 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap frågat svenskarna "Om du tänker dig Sverige fem år framåt, tror du att det blir bättre eller sämre att leva i det här landet?" I den senaste mätningen 2015 var det 54 procent som svarade något sämre eller mycket sämre, den högsta siffran sedan mätningarna började. För MSB är det ett viktigt underlag att veta vilka förväntningar och vilken oro som finns i befolkningen, både i arbetet med att förebygga och att hantera kriser.
- Minskad framtidstro hos befolkningen riskerar att leda till en ökad misstänksamhet mellan människor och lägre förtroende för samhällsinstitutioner. Om man inte på ett aktivt sätt jobbar med de här frågorna så kan en minskad framtidstro utnyttjas. Ur vårt perspektiv är det viktiga värden att värna i ett samhälle att vi har ett gott förtroende, både mellan människor och för viktiga samhällsinstitutioner. Det är förutsättningar för att vi ska kunna klara svåra situationer, säger Svante Werger, kommunikationsdirektör vid MSB.
Flera andra opinionsundersökningar visar på liknande siffror. Ipsos ställde till exempel frågan i juni och då kunde man se en liten uppgång i framtidstro jämfört med 2015, men fortfarande var andelen som tycker att utvecklingen i landet går åt fel håll betydligt högre, 50 procent. Novus har gjort senaste mätningen i september 2016 och där svarade 57 procent att utvecklingen går åt fel håll.
SOM-institutet har sedan 2012 frågat om svenskarna tycker att utvecklingen går åt rätt eller fel håll och 2015 hade andelen som svarar "fel håll" stigit till 58 procent. I SOM-undersökningen ställs också frågor om bland annat vad människor är oroliga för och hur de bedömer Sveriges ekonomi de senaste tolv månaderna.
- Hur konstigt det än kan låta gör väljarna en bedömning att den svenska ekonomin inte går så bra och att framtidsutsikterna ekonomiskt är dåliga. Det är lite ironiskt eftersom vi förra året hade 1960-talstillväxt. Vi har minusränta och det går faktiskt rätt bra för den svenska ekonomin. Men man gör ändå den bedömningen, säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap och föreståndare för SOM-institutet.
Tidigare har allmänhetens bedömning av ekonomin stämt bättre med hur den ekonomiska utvecklingen faktiskt ser ut.
- Men efter flyktingkrisen i höstas så är våra uppfattningar om hur det går för aktiebolaget Sverige intimt förknippade med flyktingkris och annat. Vi har också en väldigt svag minoritetsregering med stöd av cirka 30 procent i mätningarna. Det är den tredje svagaste regeringen i historien och det är svårt för en sådan regering att vinna förtroende i stort, säger Henrik Oscarsson.
SOM-institutet ställer också flera frågor om vad människor oroar sig för. När det gäller oro är minnet kort. Vi är rädda för att det som just har hänt ska hända igen. Men åren efter en stor katastrof eller kris, eller när medierna inte i lika stor utsträckning uppmärksammar en fråga, sjunker ofta andelen som oroar sig just för det ganska snabbt.
Sedan 2013 har oron för terrorism ökat kraftigt. Det är nu 48 procent som upplever läget som "mycket oroande" inför framtiden. Men siffran har varit ännu högre. 1986, när dåvarande statsministern Olof Palme mördades och en av teorierna var att den terrorklassade organisationen PKK låg bakom, var siffran 65 procent.
- Oro är en politisk valuta som man kan använda. Det har man gjort i alla tider, men en hypotes är att det har blivit mer av den varan. Partier har slagit mynt av människors oro och har exploaterat den på ett väldigt påfallande sätt. Sverigedemokraterna piskar upp oron för att kostnader förknippade med invandring och flyktingmottagning kommer att bli för stora och att välfärdsstaten inte kommer att klara påfrestningarna.
Henrik Oscarsson konstaterar att det är lättare att väcka människors oro för nya saker än att stilla den med hjälp av ny, uttänkt politik.
Den 23 oktober 2015 kom regeringen överens med de borgerliga partierna om ett antal nya åtgärder som rör flyktingpolitiken och integrationspolitiken, bland annat att tillfälliga uppehållstillstånd skulle införas. SOM-institutet samlade in svar från slutet av september det året till mars 2016. Då var 29 procent mycket oroade för ett ökat antal flyktingar. En större andel, 40 procent, var mycket oroade för ökad främlingsfientlighet.
- Det mångkulturella samhället skapar oro på båda hållen och det är signifikativt att de två partier som vann röster i 2014 års val var FI och SD. De mobiliserar på samma typer av frågor och på en oro. Men oron gäller olika saker. Oro för rasism, respektive oro för ett ökat mångkulturellt samhälle, säger Henrik Oscarsson.
En förklaring till att det är lättare att utnyttja människors oro är att informationsspridningen går snabbare.
- Vi är en mycket effektivare ekokammare, det ekar längre. Om något särskilt hemskt har inträffat så delar vi det direkt. Har det varit inbrott här i Mölndal där jag bor, så står det massor om det och vi formar en upplevelse av att brottsligheten ökar när precis all statistik talar emot det. Våldsbrotten går ner och färre blir mördade. Det är möjligt att det förstärks av att vi själva är med och delar olyckor och brott, säger Henrik Oscarsson.
Susanne Wallman Lundåsen, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall, konstaterar att vi ofta gör en mörkare bedömning av framtidsutsikterna i omvärlden än i våra privata liv.
- Det finns en tendens att man litar till sin egen förmåga väldigt mycket. Den är frikopplad från hur det går för samhället i stort, vilket för de allra flesta inte stämmer. Om det går dåligt för ekonomin i samhället blir det stora flertalet lidande. Det är ofta inget som man på individnivå kan hantera, säger Susanne Wallman Lundåsen.
Hon refererar till den amerikanske forskaren Eric M Uslaners tes om optimismens betydelse för tillit. I samhällen där fler uppger att de är optimister är det fler som litar på varandra. Han menar att optimismen och tron på att man kan styra över sitt eget öde också hör ihop med andra faktorer som ekonomisk ojämlikhet. När ojämlikheten ökar, avtar optimismen och färre tror att de kan styra över sitt eget öde. Tilliten till människor i allmänhet minskar. Pessimistiska individer litar oftast enbart på en liten krets av likasinnade.
I Sverige har tilliten, eller mer precist i vilken utsträckning människor instämmer i påståendet "det går att lita på människor i allmänhet", legat på en ganska stabil nivå från mitten av 1980- talet. Susanne Wallman Lundåsen var med i en forskargrupp som lät SCB göra Tillitsbarometern 2009, en enkät bland 6 500 personer i 33 kommuner. Statistik från andra undersökningar visar att tilliten varit stabil och till och med ökat något från 1980- och 1990-talet.
- Men när vi frågade om folk trodde att tilliten ökat eller minskat de senaste 20 åren var det bara 1,7 procent som svarade rätt, att tilliten hade ökat. Den här bilden att färre går att lita på är dominerande och var det kommer ifrån är svårt att veta, säger Susanne Wallman Lundåsen.