SVT journalist överklagar människosmugglingdom - Tre SVT-medarbetare som hjälpte syrisk pojke till Sverige döms för människosmuggling. Hovrätten fastställer tingsrättens dom. SVT-journalisten Fredrik Önnevall har redan bestämt sig för att överklaga till Högsta domstolen. Han tycker att både tingsrätt och hovrätt har gjort en för snäv tolkning av när det humanitära undantaget kan tillämpas.
"Hovrätten har precis som tingsrätten ansett att det är möjligt att i stället för fängelse välja påföljden villkorlig dom med samhällstjänst", skriver domstolen i ett pressmeddelande.
Resan med en syrisk flyktingpojke från Grekland till Sverige 2014 skildrades i SVT-serien "Fosterland". Det började med att 15-årige Abed inför rullande kamera vädjade om att få följa med.
- Plötsligt slutade det att handla om journalistik och beslutet blev snarare: Vad måste jag göra som människa? Vad kan jag leva med som människa? har SVT-journalisten Fredrik Önnevall tidigare berättat för TT.
Hovrätten menar att agerandet inte är straffritt med hänvisning till humanitära skäl.
- Förhållandena i Grekland var mycket besvärliga för pojken men det fanns möjlighet att söka asyl i flera länder, säger hovrättspresidenten Lennart Svensäter i en kommentar.
På senare tid har hovrättspraxis förändrats när det gäller människosmuggling, konstaterar Hovrätten över Skåne och Blekinge i domen. Tidigare har människosmuggling regelmässigt ansetts ha ett straffvärde på tre månader, om brottet varit av normalgraden, och därmed har annan påföljd än fängelse ansetts utesluten. Men på senare tid har bedömningarna i hovrättsdomarna blivit mer nyanserade genom att man i högre grad tittat närmare på omständigheterna i varje enskilt fall.
Klimatkollen med Jenny Stiernstedt. De viktigaste klimatnyheterna direkt i din inkorg.
I fallet med de tre SVT-medarbetarna anser hovrätten att straffvärdet motsvarar två månaders fängelse och att det inte finns några hinder för att omvandla detta till villkorlig dom förenat med samhällstjänst.
Domstolarna hänvisar till att den syriske pojken kunde ha sökt asyl i något annat land än Sverige, eftersom flera länder korsades på vägen hit från Grekland.
- Där har de inte tagit hänsyn till Abeds ålder. Han var ju 15 vid tillfället och för minderåriga finns det en möjlighet att söka asyl där man tycker att det är mest lämpligt - just för att man inte ska bli strandsatt där man inte har något kontaktnät och inte har någon som kan hjälpa en, säger Fredrik Önnevall till TT.
I Abeds fall var Sverige det lämpligaste landet eftersom han redan hade en farbror och en kusin här, framhåller Önnevall.
Sverker Jönsson, universitetslektor i straffrätt vid Lunds universitet menar att påföljden är särskilt intressant ur ett rättsligt perspektiv. Tidigare har fängelse i tre månader varit praxis för människosmuggling.
- Det är en rättspolitisk markering att säga att detta inte är en allvarlig brottslighet i den meningen.
En markering från hovrättens sida menar Sverker Jönsson.
- Det man kan fundera på är att det förmodligen inte finns något sätt att bedöma detta som straffritt. Då kan man tolka domen som ett sätt att säga att det är av medmänsklighet, tänker jag.