Syriens värsta mördare sitter fortfarande kvar - När Syriens krig i dag går in i sitt nionde år är det lätt att tro att det närmar sig sitt slut. Men det vore en förhastad slutsats. Assadregimen har besegrat revolutionen, men freden är långt ifrån vunnen.
Just nu skiner solen över president Bashar al-Assads regim. Den har krossat revolutionen och återtagit kontrollen över större delen av landet.
En kommentar belyser ett ämne ur flera infallsvinklar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
USA är på väg att åka hem och arabstaterna och vissa europeiska länder överväger att släppa in regimen i värmen igen. Förenade arabemiraten har redan öppnat sin ambassad i Damaskus och Italiens utrikesminister har talat om att göra detsamma.
Men för alla de syrier som sett anhöriga och vänner dödas och som flytt sina hem för att överleva, är ljuset ännu långt borta. Bokslutet över det åtta år långa kriget är nattsvart.
En halv miljon människor har dödats, 11 miljoner har drivits på flykt och i Syrien lever 80 procent av befolkningen i extrem fattigdom. Två miljoner syriska barn går inte i skolan och minst 82 000 personer är försvunna, efter att ha gripits av Assads säkerhetstjänst.
Kriget fortsätter också med oförminskad styrka. Bomberna från regimen och dess ryska allierade drabbar ännu civila. 2018 var det absolut dödligaste året hittills för Syriens barn, enligt FN:s barnfond Unicef.
För när nu så mycket av omvärldens fokus ligger på krossandet av kalifatets sista rester och vad som ska ske med de västerländska IS-terroristerna är det viktigt att komma ihåg en sak: vem som utövar mest terror i Syrien.
Islamiska staten är en terrorsekt som gjort sig skyldigt till fasansfulla brott: mord, tortyr, våldtäkter, slavhandel och hjärntvätt av barn och unga.
Dess brott bleknar dock i jämförelse med Assadregimens förbrytelser under det åtta år långa och blodiga kriget i Syrien.
Det oberoende Syriska nätverket för mänskliga rättigheter har dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter i landet sedan juni 2011. Dess uppskattning är att den syriska regimen står för 90 procent av alla civila syriers död. När det gäller tortyr till döds är andelen ännu högre.
Andra organisationer ger en liknande bild.
Assadregimens våld har inte heller på något sätt upphört. Rapporter förekommer om att syriska flyktingar som återvänt till landet grips och i många fall försvinner. Och FN:s undersökningskommission kom nyligen med en rapport där man det konstateras att fientlighet och laglöshet omöjliggör ett säkert återvändande till Syrien.
Det är svårt att se någon möjlighet till fred under sådana förhållanden. Att missnöjet med regimen fortfarande lever blottades också i helgen när en staty av förre presidenten Hafez al-Assad återinstallerades i Dar’a - staden där upproret mot Assadregimen startade den 15 mars 2011.
Trots att det är förenat med livsfara uppstod spontana demonstrationer. Innan skottsalvor skingrade de protesterande hann de ropa att Syrien tillhör folket och inte Assad, och att statyn kommer att falla igen, att dess tid är ute. De känslorna försvinner inte i första taget.
Tf