Tack gode Gud för att jag lät min fru bestämma - Samira fick inte jobba utanför hemmet - det var maken Omar mycket bestämd om. Det är helt enkelt inget som jordanska kvinnor i allmänhet gör. Men Samira gav sig inte.
I dag, två år senare, tjänar hon mer pengar än sin make.
- Jag tackar Gud att jag till sist sade ja, säger Omar.
IRBID, JORDANIEN Hösten 2016 fördes det hårda förhandlingar mellan Samira Al-Mutlaq och maken Omar, vilket inte hörde till vanligheterna i deras hem.
De hade gift sig direkt efter att Samira gått ut gymnasiet. De följande femton åren fick de fyra barn och hennes liv bestod av att ta hand om barnen och hemmet.
- Det var fullt upp och jag hade inte en tanke på att jag skulle göra något annat, berättar hon.
Men med åren blev det allt tuffare för familjen att få ihop ekonomin. Omar är offentliganställd tjänsteman och tjänar 300 jordanska dinarer i månaden, cirka 3 800 kronor. När de två äldsta barnen började studera på universitetet var det svårt att ha råd med alla kostnader.
Då fick Samira höra talas om en kurs i att driva projekt och starta egna företag. Till den kunde man ansöka om man hade en användbar idé.
- Den ville jag gå och jag började genast fundera på vad jag kunde hitta på, säger Samira.
Problemet var bara att Omar sade tvärt nej.
- Du vet, vi bor på landet. De flesta är bönder och deras syn är att kvinnorna ska vara i hemmet, laga mat och städa. Samira var väldigt bra på att uppfostra barnen och laga mat. Hennes matlagning är utsökt, säger Omar.
Han var därför helt emot planerna och trodde därmed att saken var ur världen. Men där tog han miste.
Kursen som Samira ville gå var en del av ett projekt som stöttades av FN:s utvecklingsorgan UNDP. Den hade två syften - dels att hjälpa ekonomiskt utsatta familjer att öka sina inkomster, dels att minska spänningarna mellan jordanier och syriska flyktingar.
Sedan kriget i Syrien startade har en miljon syrier flytt till Jordanien. De slog sig ner i områdena närmast gränsen, som tillhör de fattigare delarna av landet. Många finns i provinsen Mafraq, där Samira och Omar bor.
Befolkningsökningen ledde till ökad konkurrens om jobb, vatten, varor och bostäder. I projektet var det syrier med yrkeskunskaper som skulle undervisa jordanier, så att de skulle se att de hade ömsesidig nytta av varandra.
UNDP såg också gärna att kvinnor skulle arbeta och förverkliga sina idéer. I Jordanien är det få kvinnor som arbetar, till följd av konservativa värderingar om vad som är lämpligt för män respektive kvinnor att göra. Bara 18 procent av landets kvinnor är yrkesverksamma.
Kampen om kursen varade i månader. Två, enligt Omar. Tre, enligt Samira. Båda tycks överens om att att det var en ganska jobbig tid - fram till dess att Omar till slut gav upp och accepterade att hon gick kursen.
- Hon tjatade så mycket att jag till sist gick med på det hon ville, för att slippa mer problem, säger han och slår ut med armarna.
Sen tittar han leende på Samira och de skrattar tillsammans.
Men återigen tog Omar miste. För även om ett problem var löst väntade nya. Männen i grannskapet gillade inte alls att Omar tänkte låta sin fru lämna hemmet och gå på kurs.
- Flera av dem var riktigt arga, berättar han och visar med händerna hur någon grep tag i hans skjortlinning. Men jag sade att jag litar på min fru. Då slutade de att prata med mig.
Men Samira genomgick sin kurs och deltog sedan i ett projekt som handlade om att återvinna vatten från disk och tvätt vid en skola.
- Projektet gav mig nya perspektiv och väckte också mitt miljöintresse. Jag upptäckte att jag hade mycket energi och idéer.
Samira bestämde sig för att starta ett företag som säljer hushållsapparater. Från UNDP fick hon ett startbidrag på 3 500 dollar. Verksamheten bedrivs från hemmet och har fått bra snurr, snart hade hon också återförsäljare runt om i provinsen. Och hon hade fler bra idéer än så.
Hon började odla jordnötter på en bit jordbruksmark som familjen ägde, nära hemmet. Jordnötterna mosar hon och blandar med honung som hon köper från Egypten, där den är betydligt billigare än i Jordanien. Resultatet är jordnötssmör som hon säljer i burk.
Men inte nog med det. Hennes senaste projekt är att lära sig hur man installerar solpaneler och metoder för att lagra solenergin.
- I Jordanien är det nästan alltid soligt. Dessutom är elräkningen väldigt hög, så många är intresserade av solenergi som ett alternativ.
Landets elpriser har också stigit kraftigt under året i takt med att oljan har blivit dyrare. Nu söker hon någon som kan låna henne de 1 400 jordanska dinarer som hon beräknar behövs för att dra igång verksamheten.
- Projektet har verkligen gjort mig till en annan person. Jag har blivit en affärskvinna, jag bidrar till samhället. Mina söner och döttrar lär sig mycket av min erfarenhet. Alhamdulillah - tack Gud!
Samira är också den första kvinnan i byn som har skaffat körkort och kör bil själv. Numera kommer grannkvinnorna till henne för att höra vad hon tycker om olika saker. Det kan handla om allt möjligt, hon ses helt enkelt som en vis person.
- Det är en stor förändring i hur omgivningen ser på mig.
Och grannmännen som var så arga på Omar?
- Nu kommer de till mig och frågar: hur gjorde du? De vill göra likadant, säger han. Tack gode Gud att jag lät henne göra som hon ville.
Jordanien har en befolkning kring 9,5 miljoner invånare. Precis som Sverige har landet aldrig haft en kvinnlig regeringschef.
Konservativa föreställningar om vad som är lämpligt för män och kvinnor att göra har bidragit till att få kvinnor arbetar i Jordanien. Bara 18 procent av landets kvinnor i yrkesverksam ålder arbetar - i Sverige är talet kring 80 procent. Den jordanska regeringen har som mål att öka kvinnors deltagande i arbetsmarknaden 24 procent år 2025.
I World Economic Forums Global Gender Gap Report 2017 hamnade Jordanien på plats 135 av 144. (Sverige låg på femte plats. )
Efter att kriget i Syrien startade tog sig omkring en miljon flyktingar till Jordanien. De kom till landets norra delar som välkomnade dem, men allteftersom tiden gick och kriget fortsatte uppstod också spänningar.
Norra Jordanien är fattigare än övriga landet och den stora ökningen av befolkningen ledde till mer konkurrens om jobb, vatten, varor och bostäder.
FN:s utvecklingsfond UNDP stöttar därför en rad projekt för att minska spänningarna mellan grupperna och för att hjälpa människor att starta företag och öka sin inkomster. Ett av projekten var det som Samira deltog i, där syriska flyktingar delade med sig av sina yrkeskunskaper till jordanier, som ville lära sig något nytt.