Tusentals flickor i Sverige riskerar könsstympning - För att vi ska kunna angripa och stoppa det växande problemet med könsstympning i Sverige krävs flera omfattande åtgärder, skriver Ingela Holmertz och Hana Al-Khamri, ActionAid.
Kvinnlig könsstympning är en skadlig tradition som innebär att man skär bort delar av eller hela det yttre könsorganet på en kvinna. Ingreppet är ett fruktansvärt övergrepp mot flickors och kvinnors sexuella frihet och integritet och bryter mot de mänskliga rättigheterna och FN:s barnkonvention. Traditionen har sitt ursprung i en del afrikanska och asiatiska länder men på senare år har problematiken vuxit även i Europa och Sverige. För att stoppa könsstympning och kunna stötta de flickor och kvinnor som är drabbade måste Sverige omgående rikta ett större fokus mot den här frågan. Ett viktigt steg på vägen är att dra lärdom av de afrikanska länder där arbetet mot könsstympning pågått i generationer och där man äntligen kan se en långsam nedgång i några av de mest drabbade områdena.
Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
I samarbete med flera europeiska aktörer har ActionAid tagit fram en rapport som kartlägger förekomsten av kvinnlig könsstympning inom EU. Rapporten visar att i Sverige, Italien, Storbritannien, Nederländerna och Spanien stiger antalet invånare som har sitt ursprung i länder där könsstympning förekommer. År 2011 uppgick det totala antalet i Sverige till drygt 213 000 och 2015 hade det ökat till strax över 266 000, varav närmare hälften är kvinnor. Cirka 16 500 är flickor under 14 år. Av dessa kom de största grupperna från Eritrea, Somalia och Etiopien. Siffrorna ger en stark indikation om att de beräkningar som Socialstyrelsen presenterade i januari 2015, innan den stora flyktingvågen bröt ut, med all sannolikhet är alldeles för låga. Då uppskattades antalet könsstympade flickor och kvinnor i Sverige vara omkring 38 000 och ytterligare 19 000 uppskattades ligga i riskzonen.
Rapporten visar även att det totala antalet kvinnor i Europa som kommer från något av de länder där kvinnlig könsstympning förekommer uppgick till 745 000 år 2015. Av dessa kom närmare fyra av tio från ett land där könsstympning är så pass vanligt att över 68 procent utsätts för övergreppet.
Orsakerna till förekomsten av kvinnlig könsstympning är komplexa. Förespråkarna rättfärdigar ingreppet av flera olika skäl där en förnedrande kvinnosyn och strävan efter att kontrollera en kvinnas sexualitet och oskuld ofta kombineras med traditionella och rituella anledningar. Ofta är det också rädslan för social utfrysning som gör att familjer tvingar sina döttrar att genomgå ingreppet.
Frågor relaterade till en kvinnas kropp och rättigheter var och är fortfarande politiskt laddade och kvinnlig könsstympning är inget undantag. En del menar att religiösa förespeglingar ligger till grund för traditionen, andra är skeptiska inför att över huvud taget prata om den "okända" traditionen medan somliga anser att bestraffning av utövarna är det enda sättet att komma till rätta med problematiken. I kölvattnet av de olika argumenten och teorierna fortsätter flickor och kvinnor att utsättas för de fruktansvärda ingreppen, och bristen på resurser och samordning gör att vi inte skyddar och stöttar dem i tillräckligt hög utsträckning.
Tillsammans med andra organisationer har ActionAid i över 30 år arbetat i nio afrikanska länder för att stoppa kvinnlig könsstympning. Vi kan äntligen se att utvecklingen går åt rätt håll i områden som tidigare varit hårt drabbade. De positiva förändringarna bottnar i en "bottom-up-approach" där lokala ledare i de olika länderna uppmuntras att ifrågasätta de skadliga traditionerna och själva blir en drivande kraft bakom långsiktiga attitydförändringar.
ActionAid strävar efter att vara en del av lösningen även i Sverige och vill höja nyanlända flickors och kvinnors medvetenhet och kunskap om vilka rättigheter de har samt vilka tjänster som finns att tillgå i det svenska samhället. Vi strävar också efter att förebygga förekomsten av kvinnlig könsstympning genom att sprida information på olika språk och anordna workshops för nyanlända familjer i Europa.
Sverige var ett föregångsland i Europa när vi kriminaliserade kvinnlig könsstympning i början av 80-talet. Under de senaste årtiondena har framstegen dock tappat fart. 2003 antog Sverige en "Nationell handlingsplan för att förebygga kvinnlig könsstympning" men planen löpte ut och förnyades aldrig. Detta ledde till ett vakuum där olika aktörer genomförde punktinsatser utan att ta hänsyn till helheten och frågans komplexitet. Sverige kan inte längre blunda inför det faktum att tusentals flickor och kvinnor som bor här löper hög risk att utsättas för könsstympning. Dessutom är många av dem som redan har blivit könsstympade i sina hemländer i omfattande behov av fysiskt och psykiskt stöd. För att vi ska kunna angripa och stoppa det växande problemet med könsstympning i Sverige krävs flera omfattande åtgärder:
1. Nationell handlingsplan mot kvinnlig könsstympning. För att säkerställa kontinuitet och långsiktighet i arbetet mot kvinnlig könsstympning behöver en separat nationell handlingsplan samt en utvärderingsplan tas fram.
2. Förebyggande insatser som involverar berörda grupper. Precis som i en del afrikanska länder behöver Sverige anta ett mer proaktivt och involverande förhållningssätt där de grupper som är direkt berörda av problemet själva involveras och engageras i det förebyggande arbetet. I dag fokuserar vi på att hantera anmälningar och utdöma straff. Detta hjälper inte de tusentals flickor och kvinnor som löper risk att utsättas för könsstympning varje dag.
3. Tydligare lagstiftning. Krav på att personer som arbetar nära de berörda målgrupperna, till exempel socialarbetare, deltar i förebyggande insatser och utbildning måste införas.
4. Tydligare samordning mellan offentliga och icke-statliga organisationer. I dag hämmas utvecklingen av att kampen mot kvinnlig könsstympning är splittrad mellan offentliga aktörer och frivilligorganisationer.
5. Mer resurser. Kampen mot kvinnlig könsstympning kan inte bedrivas vid skrivbordet. Specialiserade tjänster och resurser behövs i hela landet för att garantera tillgången till de människor som behöver dem. För att detta ska kunna tas fram behövs öronmärkta resurser till bland annat sjukvården, myndigheter och frivilligorganisationer.
I Senegal har 4 000 byar nyligen deklarerats fria från könsstympning efter ett mångårigt och målmedvetet arbete. I dag står Sverige inför utmaningar som i århundraden har förekommit i Afrika. Det är därför hög tid att vi ägnar den här frågan mer utrymme och resurser samtidigt som vi drar lärdom av hur arbetet bedrivits i de afrikanska länder där vi äntligen ser en positiv utveckling.
generalsekreterare ActionAid Sverige
projektledare för arbetet mot kvinnlig
könsstympning i Sverige, ActionAid Sverige
Fotnot: Rapporten är EU-finansierad och har tagits fram inom ramen för projektet After (Against FGM Through Empowerment and Rejection). ActionAid bär det fulla ansvaret för publikationens innehåll som inte på något sätt reflekterar den Europeiska kommissionens åsikter eller slutsatser.