Tusentals kan utvisas till konflikthärjat Afghanistan - UD bedömer säkerhetsläget i Afghanistan som mycket farligt. Ändå kan Sverige komma att utvisa runt 25 000 människor inom en nära framtid - varav de flesta barn.
- Det är skrämmande. Riskerna för de som utvisas är väldigt stora, säger Omid Mahmoudi, ordförande i Ensamkommandes riksförbund.
Hittills i år har knappt hälften av de ensamkommande afghanska barnen beviljats asyl, och var femte vuxen afghan.
Om dagens nivåer när det gäller andelen afghanska flyktingar som inte beviljas asyl ligger fast skulle det betyda att totalt över 17 000 flyktingbarn kan komma att utvisas till Afghanistan - samt över 1 300 nyblivna artonåringar och över 7 000 vuxna.
Men medan Migrationsverkets bedömer landet som tillräckligt säkert, avråder UD helt från resor och bedömer säkerhetsläget som mycket farligt. Utöver oroligheter och en miljon internflyktingar väntas nu en miljon flyktingar från Pakistan. FN varnar för en humanitär kris.
Omid Mahmoudi bekräftar att läget i Afghanistan förvärrats kraftigt.
- Talibanerna har ökat väldigt mycket. Isis (eller IS, SvD:s anm. ) har tagit flera områden. Själva regeringen riskerar att upplösas, och det blir en diktatur.
Migrationsverkets bedömning är att det så tryggt i Afghanistan att även barn kan utvisas.
- I de flesta provinser i Afghanistan råder inre väpnad konflikt, och där det inte är väpnad konflikt råder svåra motsättningar. Men säkerhetsläget varierar jättemycket. Därför gör vi en individuell prövning. Alla och envar riskerar inte att utsättas för terrorhandlingar. Afghanistan är inte som Syrien. Helt klart är dock att säkerhetsläget svårt, säger Kjell Terje Torvik, verksamhetsexpert på Migrationsverket.
UD å andra sidan avråder helt från alla resor till Afghanistan. Säkerhetsläget bedöms som mycket farligt, oberäkneligt och snabbt föränderligt. Man varnar för att strider mellan regeringsstyrkor och väpnade grupper pågår lokalt, att oroligheter förekommer av och till i stora delar av landet och att läget snabbt kan förändras.
Risk att drabbas av terrorhandlingar finns i hela Afghanistan och för samtliga personer som vistas i landet, som beskrivs uppvisa "de lägsta humanitära indikatorerna i världen".
Hur är det möjligt att UD och Migrationsverket har så vitt skilda uppfattningar?
- Migrationsverket gör sin egen tolkning av aktuell landinformation. Vår argumentation som offentligt biträde i dessa ärenden bygger ofta på resonemanget att de mänskliga rättigheterna i Afghanistan inte efterlevs i tillräcklig grad för att en utvisning dit ska kunna anses vara möjlig utan att Sverige därmed bryter mot sina internationella åtaganden. Däribland Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, säger Linn Öst Nori, advokat vid Stockholms Asylbyrå.
Katarina Hellström, pressekreterare på Svenska Afghanistankommittén (SAK), bekräftar bilden av säkerhetsläget.
- Det har varit skakigt länge, men blir nu värre för varje år. Regeringen har väldigt stora problem, inte minst med sin legitimitet. Detta gynnar andra grupper i Afghanistan. I dag är 30 procent av ytan kontrollerad av talibanerna på olika sätt. Och det är bara i fem provinser som det just nu inte råder väpnad konflikt. Afghanistan har redan en miljon internflyktingar. Samtidigt skickar Pakistan tillbaka hundratusentals afghanska flyktingar.
Enligt nyhetsbyrån Irin översvämmas nu Afghanistan av återvändande flyktingar från Pakistan. En humanitär kris hotar.
Hittills i år beräknas 225 000 människor ha återvänt. En miljon människor väntas vara på väg fram till slutet av året. FN vädjar därför om 152 miljoner dollar i katastrofhjälp.
Att i det här läget skicka tillbaka människor till Afghanistan är rakt kontraproduktivt, anser Katarina Hellström.
- Om vi ska verka till en långsiktig stabilisering får detta motsatt effekt. När väldigt många på kort tid skickas tillbaka och måste dela de knappa resurser som finns, riskerar motsättningarna att öka. Det är ett oerhört utsatt läge att skicka tillbaka människor dit. SAK vill dessutom understryka att svenska myndigheter inte ska göra generaliserande bedömningar, just på grund av att säkerhetsläget hela tiden förändras.
Hittills i år har totalt 727 människor utvisats till Afghanistan, varav 169 barn och 558 vuxna. Av dessa har 14 vuxna fått utvisas under tvång. Det rör sig här om personer som fått utvisningsbeslut, eller beslut inom tre månader som då benämns som avvisning.
30 080 afghanska barn ansökte om asyl 2015. Av dessa var 23 480 ensamkommande barn.
1 748 av dessa var 17 år, 9 779 var 16 år, 11 953 var 0-15 år.
Bifallsandelen vad gäller ensamkommande barn från Afghanistan hittills i år är 48 procent, det vill säga knappt hälften får stanna. Bifallsandelen är på lägre nivåer för vuxna flyktingar. Totalt sett (hittills i år) får 21 procent av alla afghanska flyktingar, det vill säga var femte, stanna.
Om den bedömningsnivån ligger kvar oförändrad skulle det betyda att över 17 000 barn kan komma att utvisas av de totalt 30 080 som kom 2015 - detta beräknat på avslag för 52 procent ensamkommande under 18 år samt 6 600 barn barn med familjer (enligt Migrationsverket är det mindre chans för barn att få uppehållstillstånd om de kommer med sin familj), minus de 1 748 sjuttonåringar som hinner bli arton.
Det skulle också betyda utvisning för runt 1 300 nyblivna artonåringar samt över 7 000 vuxna (av totalt 9 735 vuxna asylsökande).
Asylärenden beslutas i tre instanser: Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Statistiken ovan gäller beslut som fattats av Migrationsverket (första instans).
De finns allvarliga brister i respekten för de mänskliga rättigheterna. Kvinnor och barn är mycket utsatta grupper.
Konflikten i landet innebär allvarliga inskränkningar gällande rätten till liv och säkerhet, rörelsefrihet och tillgång till hälsovård och utbildning. Konflikten har inneburit ett ökande antal civila offer. Människor drivs på flykt.
Det afghanska rättssystemet är korrupt och svårtillgängligt för medborgarna. Många afghaner saknar grundläggande rättssäkerhet. Tortyr, omänsklig behandling och olaga frihetsberövanden är vanligt förekommande. Fängelsemiljön är undermålig, godtyckligt våld förekommer.
Yttrandefriheten, som enligt konstitutionen är okränkbar, inskränks genom våld, hot och trakasserier.
Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Den ekonomiska tillväxten försvagades kraftigt 2013. Landet uppvisar de lägsta humanitära indikatorerna i världen och befinner sig i en utdragen humanitär kris som följd av den långvariga konflikten och återkommande naturkatastrofer. Tillgången till primärvård, vaccinationer, mat och rent dricksvatten är allmänt dålig över landet.
(Källa: UD, Mänskliga rättigheter i Afghanistan 2013)