Upprörd minister Ingen ska behöva svälta i Sverige - "Vi har inte tid att vänta!"
Sjukvårdsminister Gabriel Wikström har reagerat på Aftonbladets artikelserie och lovar förutom miljardreformer en framtidsvård som sätter den gamle i centrum.
- Tack vare invandringen kommer äldrevården att vara bättre rustad att möta de äldres behov, säger han.
Aftonbladets artikelserie om de äldre som svälter började publiceras i lördags förmiddag och tusentals läsare engagerade sig omedelbart i frågan. Anhöriga, men också unga och barn. En av de många var Gabriel Wikström, landets folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister, som hörde av sig någon timme efter första artikeln.
- Jag kände till problematiken sedan tidigare, men det är helt oacceptabelt att så många i vårt land svälter. Inte minst för att vi vet att de är sjuka och behöver bra näring för att leva ett gott liv.
Idag berättar vi om geriatrikprofessorns larm om 75 000 svältande äldre och om 94-åriga Dagny som väger 40 kilo. Vad har berört dig?
- Professorn tar upp komplexiteten i problemet. Det här måste angripas på flera olika sätt. Precis så har vi resonerat från regeringen också. Vi försöker nu implementera dessa lösningar. Han pratar om kompetensbrist, det är inte alltid man hinner ta till sig ny kunskap eller hinner använda den. Nu gör vi en historisk satsning med miljarder de kommande åren, för att anställa fler och se till att äldre bland annat hinner äta upp maten.
Hur reagerar du på det faktum att folk svälter, i Sverige?
- Idag har vi både kunskapen och resurserna. Ingen ska behöva svälta i Sverige.
Det är ingen smickrande bild av human sjukvård och omsorg.
- Nej. Och det visar på behovet av att vi behöver modernisera både äldrevården och hälso- och sjukvården. Många äldre hamnar i kläm för att olika system inte alltid samarbetar och inte sätter den äldre i centrum.
Vill du säga något till de drabbade och deras anhöriga?
- Jag kan säga att detta ska aldrig någonsin accepteras inom svensk välfärd. En äldre och sjuk ska inte slussas runt i systemet och behöva vänta åtta timmar på akuten utan få direkt få hjälp.
Men hur välkänt är problemet med äldres svält inom den politikerkår som omfattar ämnet när detta bara fortgår år efter år?
- Jag tror att en del politiker inte tagit problemet på tillräckligt stort allvar. Nu gör vi från regeringens sida miljardsatsningar för att sprida all kunskap direkt ut till äldrevården.
Har du själv kommit i kontakt med någon som drabbats?
- Ja, och tyvärr är det vanligare än vad många tror. Dels är det ett djupt obehag för den drabbade men påverkar också tillfrisknandet. Mat är medicin, säger man ibland och det stämmer. Jag var på lasarettet i Nyköping i onsdags där de har en försöksverksamheten och patienterna själva ska få välja mellan olika rätter och när de ska äta.
Geriatrikprofessorn Yngve Gustafson menar att vården av äldre brister i hela ledet, från hemtjänst upp till ansvarig läkare. Hur är det möjligt?
- Vi har en alldeles för splittrad vård, med kommunala- och landstingsutförare. Just nu förbereder vi en reform som ska öka samverkan mellan alla aktörer.
Vad kan du göra åt det nu när missförhållanden än en gång kommit upp?
- Jag vill påpeka att fastän frågan är välkänd så är det först nu man satsar stora pengar. Hittills har det varit duttande med projektmedel.
Många gånger handlar larmen om dåliga resurser, men här tycks de snarare vara felfördelade, menar experterna. Kommunerna snålar in på näringsrik mat och sedan kostar fallolyckorna landstingen miljarder.
- Den problematiken finns, men det är ett problem med resurserna i botten. Kunskapen hjälper inte om det inte ges tid att tillämpa den, om personalen räknar minuter medan de äldre äter sin mat. Vi behöver båda sprida fakta och se till att personalen har tid åt de äldre.
Ett annat problem är ensamheten, sedan alltfler bor hemma trots att de är multisjuka. Är det inte dags att bryta trenden att alltfler ska ha hemtjänst i stället för en plats på hemmet?
- Vi ser en utveckling där många kommuner tänker om. Jag tror att det är positivt. Jag tror som du säger att ensamheten är ett problem i sig. Maten ska inte bara ätas för att man ska leva, utan den ska också vara lustfylld som den blir när man har sällskap.
Kan du lova fler platser på hemmet, då?
- Det är i första hand en kommunal fråga men jag konstaterar att kommunerna bygger fler platser.
Många av de drabbade finns inom demensvården där sjukdomsbilden är komplex och den drabbade själv inte kan kommunicera sitt bästa. Hur ser du att deras rättigheter inom vården kan stärkas?
- Dels genom att öka medvetenheten om demenssjukas problematik. Det är en problematik vi delar med resten av världen. Jag var på en världshälsokongress om demens i Genève. Extra viktigt är att se att den personal som arbetar med dementa måste ha tid att vara lyhörda för de behov som finns. Via mer resurser.
I stället för att lägga om ett liggsår för 1000 kronor om dagen i säg en månad så skulle man, enligt en dietist i artikelserien, ha råd att servera fantastisk mat vars näringsinnehåll skulle läka såret inifrån på ett par veckor. Det låter som sunt förnuft, ändå gör man tvärt om.
- Mycket intressant. Jag tror att det i grund och botten är en kunskapsbrist om hur mycket maten betyder. I Sörmland, till exempel, har man satsat mycket på dietister. Deras expertis är viktig.
Många tycks separera "vanliga" patienter från gruppen äldre, är inte det i sig ett av huvudproblemen? Att äldre inte bemöts på samma sätt som andra inom vården?
- Äldre har ofta en mer komplex problematik och förtjänar att bemötas på ett annat sätt men inte på ett sämre sätt. Vården är inte tillräckligt anpassad till äldres behov.
Varför lyder till exempel den stora gruppen demenssjuka inte under sjukvårdsministern utan under äldreministern? De lider ju av svåra hjärnsjukdomar som kräver specialistvård.
- Det finns ett delat ansvar, det är fler än de demenssjuka som behöver både kommunal omsorg och och vård. Men vi behöver bättre samverkan för dessa patienter.
När kommer de första resultaten av alla reformer?
- De som rör mer resurser, de pengarna har redan börjat komma ut i landsting och kommuner som redan anställt fler. De reformer som rör förändrad kultur kommer att dröja ännu några år. Men detta är ett så viktigt problem. Vi har inte råd att vänta. Vi måste prioritera detta.
Vad kan du lova för åtgärder som de drabbade idag hinner se resultatet av?
- Den riktade satsningen om två miljarder kronor per år ska gå till mer personal. Och tio miljarder till kommun och landsting från nästa år.
En del läsarreaktioner har gjort kopplingar till flyktingmottagandet och resursfördelning. Vad tänker du om det?
- Att det är helt fel i sak. Flyktingmottagandet har påverkat socialtjänsten till viss del och migrationsverket och dess handläggningstider. Inte äldreomsorgen. Många som jobbar där har tvärt om kommit till Sverige för inte så länge sedan. Hälso- och sjukvården har påverkats av nyanlända, men resurserna till äldre har inte påverkats.
Sjukvårdsministern vill understryka att flyktingkrisen snarare stärkt äldreomsorgen.
- Vi har fått hit hundratals nya läkare och sjuksköterskor och tack vare validering har alltfler av dem kommit ut i sjukvården. Så det är snarare tvärtom. Tack vare invandringen kommer äldrevården att vara bättre rustad att möta de äldres behov, säger Gabriel Wikström.