Uselt facit för EUs asylfördelning - Den 22 september 2015 satt EU:s migrationsministrar i Bryssel och enades om att tillsammans försöka hantera de mängder av flyktingar och migranter som kom till södra EU, framför allt över Egeiska havet.
Beslutet var bindande - hette det i alla fall.
- Ibland måste man göra saker som man inte vill. Det gäller för oss alla, sade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).
Genomförandet har dock gått i snigelfart. Flera länder har ännu inte tagit emot en enda av de totalt 160 000 personer som skulle flyttas.
Sverige tog emot de första - en grupp eritreaner som anlänt till Italien - men har därefter beviljats anstånd på grund av den stora mängd asylsökande som på egen hand tagit sig upp genom Europa.
EU-kommissionen, som är ansvarig för att medlemsländerna gör vad som beslutats, har än så länge valt att inte ytterligare pressa på de ovilliga. Diskussion pågår dock om vad som kan - och bör - göras.
- Man måste hitta mer mekanismer för att följa upp fattade beslut. Det är ju också förödande för EU:s trovärdighet om man fattar beslut och sedan inte följer det, säger EU-minister Ann Linde (S) sedan frågan diskuterats på ett ministermöte i Bryssel i tisdags.
EU-länderna enades i två beslut under sommaren och hösten 2015 om att omfördela totalt 160 000 asylsökande som anlänt till Grekland och Italien under den upptrappade flyktingkrisen.
Så här är läget just nu:
Polen, Ungern och Österrike har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz har liksom Norge, Island och Liechtenstein erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen. Sverige har preliminärt beviljats anstånd med mottagandet i ett år.
Källa: EU-kommissionen, 19 september