C och L Befolkningen förs bakom ljuset - Sprickan om säkerhetspolitiken blir allt djupare mellan januaripartierna. I en motion till riksdagen skriver C och L "att regeringen för befolkningen bakom ljuset" genom att föreslå militärt samarbete som kräver Natomedlemskap.
Regeringens proposition om totalförsvaret för åren 2021-25 bygger på en överenskommelse om inriktning och finansiering för det civila och militära försvaret som Liberalerna drev igenom med stöd av Centern.
Det säkerhetspolitiska avsnittet har S-MP-regeringen däremot skrivit ihop på egen hand - och där finns det tydliga motsättningar i synen på svensk säkerhet.
I propositionen tar regeringen sikte på vad som beskrivs som en framtida militär "operationsplanering med Danmark, Norge, Storbritannien, USA och Nato".
Tidigare har det talats i sådana termer i anslutning till det operativt inriktade försvarssamarbetet med Finland. Nu utvidgas kretsen av länder plus Nato utan att det konkretiseras vad det innebär.
- Jag är inte beredd att gå in närmare på det, svarade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en fråga när propositionen presenterades i mitten av oktober.
I det säkerhetspolitiska betänkandet Säkerhet i en ny tid från 2016 pekar utredaren på att det inte existerar någon gemensam försvarsplanering, vilket gör att militärt stöd från Natoländerna måste "improviseras" fram i ett krisläge och då sker i ett "planeringsmässigt mörkerläge". Skälet är att det råder sekretess kring Sveriges och andras militära planer så länge Sverige står utanför Nato. Resultatet blir att en angripare får "operativa fördelar".
I en motion till riksdagen skriver Centern och Liberalernas försvarspolitiska talespersoner Daniel Bäckström och Allan Widman nu att samarbetspartierna har gjort upp med regeringen om innehållet - men att det inte är tillräckligt för att partierna "fullt ut" ska stå bakom propositionen: "Vi delar således inte regeringens säkerhetspolitiska bedömning att svensk säkerhetspolitisk linje ska ligga fast".
Ett avgörande skäl är att partierna ifrågasätter om den tänkta operationsplaneringen med Nato och enskilda Natoländer "ens är möjlig" att genomföra utan att Sverige ansluter sig till försvarsalliansen: "Det är nästan som att regeringen för befolkningen bakom ljuset med en sådan formulering eftersom den torde kräva Natomedlemskap", skriver C och L.
En annan orsak bakom den tydliga markeringen är att samarbetspartierna anser att regeringen "försöker spela ner" risken för ett angrepp mot Sverige och försvarsberedningens bedömning att Ryssland under Vladimir Putin utgör ett direkt hot mot svensk säkerhet.
Partierna menar också att "nedtoningen blir särskilt olycklig" när det säkerhetspolitiska läget fortsatt att försämrats de senaste åren. Både C och L förespråkar sedan tidigare svenskt Natomedlemskap och upprepar nu det. Regeringen kan för närvarande hålla den dörren stängd med stöd av V och SD.
I en annan motion vill Moderaterna och Kristdemokraterna ha en option för Natomedlemskap i samråd med Finland, precis som C och L.
Partiernas talespersoner Pål Jonson (M) och Mikael Oscarsson (KD) skriver också att det verkar som att regeringens motstånd mot Nato är på väg att luckras upp. I försvarspropositionen används inte den vanliga formuleringen om att den "militära alliansfriheten tjänar oss väl". I stället talas det enbart om att Sverige står utanför militära allianser, "positivt" partierna.
M och KD vill också se en ny utredning om Sveriges internationella försvarssamarbeten i spåren av att situationen skärpts efter det förra betänkandet. Ett skäl är "ett allt mer aggressivt Ryssland som försöker att utöka sitt inflytande ytterligare i närområdet", ett annat den folkliga resningen mot diktatorn Lukasjenko i Belarus.
Motionerna tydliggör skillnaderna i synen på Sveriges säkerhetspolitiska linje. De tidigare allianspartierna visar en enad front mot regeringen. De hårda formuleringarna från C och L gör att sprickan vidgas mellan januaripartierna.
Försvarsminister Peter Hultqvist avböjer att kommentera kritiken från C och L.