Här är största skillnaderna om Biden blir president - Om opinionsinstituten har rätt heter USA:s nästa president Joseph R. Biden. Men vad vill han egentligen? Och vad skulle en president som Biden betyda för jobben, klimatet och för oss i Europa?
Det finns en förkortning som förekommer flitigt i amerikanska medier just nu: PTSD.
Det handlar om posttraumatiskt stressyndrom och uttrycket används av ledande Demokrater som förklarar att de inte riktigt litar på att Joe Biden är på väg mot den seger opinionsmätningarna pekar på.
Anledningen är Hillary Clinton, och att det för fyra år sedan såg ut som att hon var på väg mot en säker seger.
Men Bidens ledning är större än Clintons - och skulle han bli landets 46:e president är det i den här riktningen han lovat att ta USA:
Joe Biden har med sin arbetarklassbakgrund alltid gjort en poäng av att han står på "hårt arbetande" amerikaners sida, och att jobben är viktigast av allt.
I sin ekonomiska plan lyfter Biden fram mottot "Build back better". Allt ska alltså inte bli som vanligt efter krisen, utan samhället ska byggas upp på ett bättre sätt.
I ett första steg handlar det om att bekämpa arbetslösheten och få företag att överleva. Entreprenörer i stadskärnorna - det som i USA kallas Main Street - ska få stödpengar, liksom lokala myndigheter. Allt för att undvika att brandmän, lärare och andra samhällsviktiga yrkesgrupper sägs upp.
Den arbetslöshetsersättning som infördes under pandemin ska förlängas och redan arbetslösa ska anställas i kampen mot viruset.
Dessutom ska flera skatter som Donald Trump sänkte åter höjas. Bolagsskatten ska gå tillbaka från dagens 21 till 28 procent, och den federala inkomstskatten för de som tjänar över fyra miljoner kronor stiga.
Biden vill dessutom satsa på utbildning, ta hem industrijobb "för att säkra produktionskedjor" och bygga upp barnomsorgen så att det blir lättare för främst kvinnor att arbeta.
Även när det gäller klimatet handlar det mycket om arbetstillfällen i Bidens USA. Det ska satsas på att bygga ny grön infrastruktur och landet ska bli en "clean energy superpower". Enligt Biden-kampanjen ska det inte bara skapa välbetalda jobb över hela USA, amerikansk miljövänlig teknologi ska bli världsledande och exporteras över hela jordklotet.
I den sista tv-debatten mot Donald Trump chockade Biden först många genom att - pressad av Trump - säga att han skulle "ställa om oljeindustrin". Det tolkades som att Biden ville stänga ner oljebolagen, men han förtydligade efteråt med att industrin inte längre ska få några federala subventioner.
Demokraternas vänsterfalang lanserade en "Ny grön giv" i fjol, och försöker få Biden att prioritera klimatfrågan. Biden har bland annat lovat att USA åter ska skriva under Parisavtalet och att landet ska nå netto noll-utsläpp senast 2050.
Den amerikanska sjukvården har varit omdiskuterad i många decennier, men aldrig har debatten varit så ilsken som sedan den 23 mars 2010. Då undertecknade president Obama "Affordable Care Act", sjukdomsreformen som går under smeknamnet Obama-care.
Såväl republikaner som en del vänsterdemokrater vill riva upp Obamas sjukvårdslag - om än av helt olika skäl. Joe Biden vill i stället bygga vidare och expandera, på den grund som finns.
Bland annat ska gränsen för hur mycket medelklassfamiljer måste betala för sin sjukvårdsförsäkring sänkas. Det ska införas ett offentligt alternativ till de privata sjukförsäkringsbolagen och det ska bli ett pristak på mediciner som i dag är väldigt dyra i USA. Dessutom ska marknaden öppnas upp och konkurrensutsättas.
Vad gäller coronaviruset vill Biden kraftigt bygga ut testkapaciteten. Han vill även starta en särskild "pandemikommitté" med medlemmar från såväl näringslivet, politiken som vetenskapsmän för att leda det arbetet.
Den som tror att USA kommer att bli "som vanligt igen" med en president Biden misstar sig. Inte minst när det gäller Kina.
Donald Trumps tuffare Kinapolitik har varit populär på andra sidan Atlanten, och det över partigränserna. Joe Biden kommer därför fortsätta på en mer konfrontativ väg mot Kina, om än med ett lägre tonläge än sin föregångare.
Men vissa förändringar är solklara. Biden har varit engagerad i utrikesfrågor i snart 50 år, och han kommer att ringa runt till USA:s alla allierade i Europa, och i världen, för att återuppbygga förtroendet.
Bidens långa karriär i senaten visar också att han har en annan syn på internationella sammanslutningar som Nato och FN än Trump - institutioner han stöder, men inte är okritisk mot.
Är det några som oroar sig för en president Biden just nu så är det britterna. Åtminstone brexit-anhängarna i den brittiska regeringen. Biden har irländska rötter och har varit tydlig med att om Storbritannien gör något för att äventyra fredsavtalet på Nordirland, det så kallade Långfredagsavtalet, så kan de glömma ett handelsavtal med USA.
Amy Coney Barrett blev en fjäder i hatten för Trump och presidentens tredje utnämning till USA:s högsta domstol. Det gör att domstolen nu har sex ledamöter som utsetts av republikanska presidenter, och tre av demokrater. Något som påverkar det amerikanska samhället under lång tid framöver.
Dessutom räknas den domare som är äldst, 82-årige Stephen Breyer, också till den liberala sidan. Det gör att det kan ta lång tid innan domstolens sammansättning ändras.
Lösningen, enligt många Demokrater, är att utvidga HD. Det står ingenstans i konstitutionen att Supreme Court måste ha just nio domare. Logiken är att om man skapar fler platser, så kan majoriteten i domstolen förändras.
Idén är kontroversiell och Joe Biden har tidigare sagt att han är emot så kallad "Court packing" som det heter på engelska.
Biden försöker nu tillfredställa både det egna partiet och samtidigt låta bli att skrämma bort mittenväljare.
Han ville därför först inte uttala sig i frågan, men har nu lovat att tillsätta en utredning om Högsta domstolens sammansättning om han blir president.