USA under Trump har tappat i mjuk makt - Har moralen någon betydelse i politiken? Frågan ställs i titeln på Joseph S Nye Jr:s nya bok. Den amerikanske statsvetaren, som myntade begreppet mjuk makt, bedömer 14 presidenter utifrån deras intentioner, metoder samt effekterna av deras handlande. Donald Trump hamnar långt ner i Nyes rangordning.
I den första presidentkandidatsdebatten mellan Donald Trump och Joe Biden den 29 september uttryckte Biden i stridens hetta att Trump är den värsta presidenten som USA någonsin har haft. När nu presidentvalet närmar sig med stormsteg finns det all anledning att kritiskt reflektera över Trumps politiska program och hans ageranden under de fyra år som han suttit vid makten. Mycket har sagts om Trumps inrikespolitik, bland annat hans skattepolitik som inneburit stora skattesänkningar för de rika, hans hanterande av coronapandemin och hans val av domare till Högsta domstolen. Trumps utrikespolitik har dock även den blivit föremål för kritiska kommentarer, speciellt genom hans retorik om "America First" och USA:s minskade engagemang i internationella överenskommelser om miljön och klimatet, frihandeln och nedrustningen.
En stegrad distans till EU och andra allierade har också spätt på intrycket att USA har blivit mer nationalistiskt och protektionistiskt under Trumps presidenttid. Vid Natos 70-årsjubileum 2019 uttryckte många av USA:s allierade att den allvarligaste utmaningen mot försvarsorganisationen inte är länderna utanför Nato, utan det största problemet är istället Trump. Allt detta står i bjärt kontrast till hur USA definierade sin roll i världssamfundet innan Trump tillträdde som president.