Nato hoppas på Biden planerar tidigt toppmöte - Nato ligger i startgroparna och planerar för bättre tider efter fyra skakiga år med Donald Trump som amerikansk president. Med Joe Biden i Vita Huset förbereds ett tidigt toppmöte för att vrida klockan tillbaka till Barack Obamas tid.
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Officiellt måste försvarsalliansens högsta företrädare vid Natohögkvarteret i Bryssel hålla masken inför presidentvalet om två veckor. Nato har inget mandat att lägga sig i medlemsländernas inre angelägenheter hur frestande det än kan vara, särskilt med tanke på vad som nu står på spel. Ytterst kan det handla om Natos framtid.
På torsdag-fredag genomförs nu en telefonkonferens med Natos försvarsministrar. Det kan - om Joe Biden tar hem spelet - bli det sista mötet på hög ministernivå under Donald Trumps tid vid makten. Ämnet är bland annat rysk upprustning i Sveriges närområde och den kraftiga satsningen på nya offensiva militära missilsystem.
Vid en pressträff i Bryssel inför mötet fick generalsekreteraren Jens Stoltenberg frågan om Nato vidtagit åtgärder i händelse av att presidentvalet utmynnar i kaos och att Donald Trump i det läget vägrar lämna ifrån sig makten - inklusive kodnycklarna till den amerikanska kärnvapenarsenalen.
Det korta men kärnfulla svaret från Stoltenberg blev "nej".
En liknande fråga skulle aldrig ha ställts vid Barack Obamas sista toppmöte med Natos stats- och regeringschefer i Warszawa 2016.
Kontrasterna mot de stormiga åren under Trumps presidenttid kunde inte ha varit större. Obama framträdde den gången med det glasklara budskapet att USA:s allierade i Europa alltid kan räkna med amerikanskt stöd: "Jag vill vara tydlig med vad som aldrig ändras och det är USA:s åtagande för säkerheten och försvaret i Europa och vårt transatlantiska samarbete och vårt kollektiva försvar".
Något liknande har Donald Trump inte gett uttryck för under sin presidenttid. För Natos vidkommande har innebörden av "America first" varit ett ständigt ifrågasättande av försvarsalliansens existensberättigande. Trump har kallat Nato föråldrat och hotat med att USA ska dra sig ur det transatlantiska samarbetet.
På en punkt lät Barack Obama ändå som ett förtida eko av sin efterträdare vid avskedsföreställningen i den polska huvudstaden. Den gången nådde bara fem av Natoländerna upp till det gemensamma målet om försvarsutgifter på två procent av BNP. "Alla måste bli bättre", konstaterade Obama.
Fyra månader senare hette USA:s president Donald Trump och fyra år senare uppfyller nu tio av 30 medlemsländer detta två-procents mål, enligt statistik som offentliggjordes inför försvarsministermötet.
Trump har genom åren kritiserat den övriga Nato-kretsen stenhårt för att USA ensamt får stå för merparten av notan för att försvara Europa, 70 procent av Natos totala kostnader. Särskilt Tyskland har stått i skottgluggen för presidentens kritik. En viss effekt har det haft och nu kan Nato peka på att försvarsutgifterna fortsätter stiga.
Ändå är åren med Donald Trump något som alliansen helst vill glömma.
Varje toppmöte har präglats av Trumps oförskämda och egensinniga uppträdande. Han har förolämpat och skällt ut Tysklands Angela Merkel och grälat öppet med Frankrikes Emmanuel Macron, senast vid toppmötet i London för ett knappt år sedan.
Att fortsätta på den inslagna vägen i ytterligare fyra år kan på allvar hota Natos framtid. När Trump inte längre har ett nytt återval att ta hänsyn till ökar presidentens handlingsfrihet och det kan gå ut över Nato.
Redan under den här mandatperioden har Trump sagt upp internationella överenskommelser i parti och minut: klimatavtalet från Paris, Open Skies om flygövervakning och kärnenergiavtalet med Iran. Mitt under pandemin kom även beskedet att USA lämnar WHO.
På den militära sidan har INF-avtalet med Ryssland om medeldistansrobotar gått i graven. Startavtalet om en begränsning av strategiska kärnvapen hänger i luften - men kan komma att förlängas ett år för att nästa president inte ska stå inför fullbordat faktum - och världen helt utan rustningsbegränsande avtal.
I Bryssel smider Nato nu planer för en framtid utan Donald Trump.
Om Joe Biden flyttar in i Vita Huset efter årsskiftet blir det ett toppmöte redan i mars 2021 med det uttalade syftet att läka såren efter Donald Trump och återuppliva förtroendet mellan Europa och USA i det transatlantiska samarbetet.
Om Trump sitter kvar dröjer det till nästa höst.