Ökad risk för väpnat militärt angrepp mot Sverige - Krigets krav står i fokus när Försvarsberedningen lägger fram sin delrapport om totalförsvaret på onsdag, erfar SvD. Beredningen överväger en skärpning av den säkerhetspolitiska analysen, där risken för ett väpnat militärt angrepp mot Sverige har ökat.
Försvarsberedningen tillsattes av försvarsminister Peter Hultqvist vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen för snart ett år sedan.
Till ordförande utsågs den tidigare försvarsministern och talmannen Björn von Sydow (S). Uppdraget är att lägga grunden för nästa försvarsbeslut 2020. Den första delrapporten presenteras under titeln "Motståndskraft, inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025".
Utgångspunkten är den säkerhetspolitiska analys som beredningen nu genomfört.
- Den är avgörande både för hur förslagen om det civila försvaret i delbetänkandet utformas och även för det kommande slutbetänkandet våren 2019 om det militära försvaret. Utgångspunkten är att krigets krav står i fokus för förslagen, säger en källa till SvD.
Ett år senare ska riksdagens partier försöka enas med den då sittande regeringen om hur försvarsbeslutet för den kommande femårsperioden ska utformas och på vilken ekonomisk nivå.
- En skärpt hotbild ställer krav på åtgärder och ökade försvarsanslag, säger en annan uppgiftslämnare.
Vid den senaste försvarsberedningen 2014 kopierades nyckelmeningarna rakt av mellan beredning och regeringens inriktningsproposition 2015:
"Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt".
Samtidigt ströks en tidigare formulering att det inte var sannolikt "under överskådlig tid", alltså i praktiken kunde avskrivas. Dessutom fanns tillägget att ett angrepp inte helt kan räknas bort:
"Kriser eller incidenter, som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och på längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas. "
Beredningen hade då fått förlängd tid med anledning av krigsutbrottet i Ukraina och den ryska illegala annekteringen av Krim våren 2014.
Den hittillsvarande formuleringen har varit styrande i officiella sammanhang när regeringen och Försvarsmakten uttalat sig om hotet mot Sverige. Ibland med vissa variationer, men med samma innebörd.
- Sannolikheten för ett militärt angreppshot från Ryssland är låg, sa exempelvis ÖB Micael Bydén till SvD för ett år sedan inför Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.
Undantaget är när dåvarande arméchefen Anders Brännström avvek från kursen och talade om att Sverige "kan vara i krig inom några år".
Nu bekräftar flera källor för SvD att försvarsberedningen diskuterar om de senaste årens utvecklig medfört ökade militära risker för svensk säkerhet.
Beredningen överväger också att skärpa den säkerhetspolitiska analysen om risken för ett väpnat angrepp mot Sverige.
- Positionerna kan flyttas fram, ett militärt angrepp görs då mer sannolikt än tidigare, säger en källa till SvD.
Den exakta formuleringen har ännu inte spikats. Beredningen kommer att ha sitt sista möte under tisdagen innan rapporten offentliggörs dagen efter.
- I den förra försvarsberedningen fanns inget uttalat angreppshot. Nu kan det bli en förändring i den grundläggande säkerhetspolitiska analysen, säger en annan uppgiftslämnare med insyn i det pågående arbetet till SvD.
Inget land pekas ut, samtidigt är rysk militär aggressivitet och upprustning ett faktum.
Efter betänkandet 2014 har den säkerhetspolitiske utredaren Krister Bringéus presenterat att scenario där ett ryskt militärt angrepp mot Baltikum inleds med ett anfall mot Sverige. För att skära av Natostöd över Östersjön placerar Ryssland avancerade luftvärnsrobotar på Gotland.
Samtidigt har den svenska försvarspolitiken inriktats mot att höja tröskeleffekten för en angripare, särskilt på det strategiskt betydelsefulla Gotland.
2016 tog regeringen beslut att tidigarelägga en permanent militär närvaro på Gotland. Vid regeringssammanträdet i förra veckan återinrättades också regementet P18 på ön.
I samband med storövningen Aurora i september var amerikanska marinkårssoldater och attackhelikoptrar inbjudna för att träna försvarsstrid vid ett fingerat angrepp mot Gotland.