President Trumps värld är en monumental mardröm. - Donald Trump är speciell. Han avviker på både det personliga och det politiska planet från vad man kan förvänta sig av en president för Amerikas förenta stater.
Innan Trump blev vald till världens viktigaste ämbete hade många farhågor om vad den storhetsvansinnige affärsmannen skulle kunna ställa till med, och han har uppfyllt dem med råge. Mycket av vad republikens fyrtiofemte president ägnar sig åt är inte acceptabelt och får inte normaliseras.
Hans personlighet och ledarskap är - skakiga.
Donald Trump ljuger notoriskt. Flera medier har sammanställt långa listor över saker presidenten påstått och som inte är sanna.
Han uttalar sig plumpt om människor. Minns hur han under kampanjen förminskade en muslimsk amerikansk soldat som dödades i tjänst i Irak 2014 och hånade en funktionshindrad reporter.
Donald Trump är sexistisk. Han har skrutit om hur han med ett grovt språk lägger an på kvinnor.
Han saknar impulskontroll och twittrar ohämmat under tidiga morgontimmar.
Vidare är han oberäknelig och uppskattar inte granskning. Trump avskedade i maj FBI-chefen James Comey , som fick beskedet på tv-skärmar i bakgrunden när han talade inför poliser i Los Angeles.
Donald Trump är knappast heller någon diplomat. Ordkriget med Nordkorea är ett gott exempel på hur han kan öka konfliktnivån till oanade höjder.
Det är rörigt i Vita huset med en hög omsättning på medarbetare. Stabschef, kommunikationschef och pressekreterare kommer och går på de märkligaste vis. Att han nu har sparkat sin ytterst kontroversielle chefsstrateg Steve Bannon är i och för sig utmärkt - men hur det gick till kan ifrågasättas.
Presidenten har inte tillsatt alla de tusentals tjänstemän som behövs på nyckelpositioner inom den amerikanska förvaltningen, vilket gör att myndigheterna saknar klar styrning.
Donald Trump respekterar varken journalister eller fria medier. Han kallar dem för "det amerikanska folkets fiender" och har nyligen startat sändningar på sin Facebooksida - "Real News" med positiva budskap i sann auktoritär anda. Hans svärdotter är producent för nyhetsplattformen som sänds från Trump Tower, vilket är i linje med hans välutvecklade nepotism.
Även politiskt ställer Donald Trump till det.
Han har beslutat att USA ska lämna Parisavtalet om klimatet och övergett tanken på ett par stora frihandelsavtal med Asien respektive EU.
Han är nationalist och vill lägga så mycket produktion som möjligt i USA. Redan i valrörelsen var ett centralt tema att Kina "våldtar" USA ekonomiskt.
Trump verkar ha skumma kopplingar till Putins Ryssland, som han för sitt liv inte vill ska granskas.
Presidenten skapar osäkerhet inom Nato med sina uttalanden om att villkor ska uppfyllas av medlemsländerna för att artikel fem om ömsesidigt försvar ska gälla.
Han är populist och frågan är om hans djupaste instinkter är demokratiska. Han har hyllat Filippinernas blodbesudlade president Duterte, samtidigt som förbundskansler Angela Merkel får höra att "tyskarna är dåliga, väldigt dåliga". Han flörtar dessutom inte bara med den så kallade alternativa högern, utan även med Ku Klux Klan och nazister efter våldet i Charlottesville.
Han vill ha inreseförbud för personer från muslimska länder och använder sig av osmakliga antimuslimska passningar om att använda grisblodsdoppade kulor i kampen mot islamister.
Kort sagt, Donald Trump är farlig. Presidenten företräder inte de grundläggande värden som den viktigaste demokratin i världen, USA, vilar på.
Att narcissisten Donald Trump skulle välja att avgå självmant är förmodligen att hoppas på för mycket. Det republikanska partiets ledning stod inte bakom Trumps kandidatur förrän tämligen sent i primärvalsomgången, men efter att han vann presidentvalet i november har leden slutits bakom honom.
Med tanke på hans dåliga omdöme och förändrade politiska kurs borde dock fler höja sina röster. Några profiler har gjort det på senare tid. Flera företagsledare har lämnat Trumps näringslivsråd, vilket föranledde honom att lägga ner råden, och den republikanske senatorn Bob Corker sade häromdagen att "vi har kommit till en punkt där det behövs vidtas radikala förändringar i Vita huset. Jag anser att presidenten måste bli mindre självupptagen och börja vakna upp varje morgon och tänka på vad som är bäst för nationen".
Alltid en liten ljusning i mörkret. Avtrubbning, med tillhörande likgiltighet och tystnad, är nämligen omgivningens farligaste reaktion.